Hon ska räfsa

Köpa glass springa runt

I am an unususal thing

Kväll på Sturkö

Jag går hit och du går dit

Horn, Östergötland.

Varium et mutabile semper femina

Har hämtat lille M på flygplatsen. Han är vår nioåriga Las Vegas släkting som ska lära känna Scandinavia i hela fem veckor. Jag bestämde mig för att "semestern" började när jag hämtade honom. Vi kommer att fara runt: Östergötland i helgen, Sturkö i Karlskronas skärgård nästa vecka, Malmö en vecka, Ravlunda (på målarkurs!) en vecka, Stockholm, Gotland etc. Jag kommer säkerligen att "vykortsblogga" om det funkar med uppkopplingar genom telefonlinjer.

Bra intervju med Marie Louise Ekman i Dn i dag.

- Jag har förstått först efteråt vad det är jag gör, ja, vad jag har hållit på med hela tiden. Jag är inte konstintresserad alls. Jag försöker förstå tillvaron genom att rycka ut fragment ur den som jag håller på med tills jag känner mig... lugnare, i alla fall med just den lilla skärvan. Men jag har ingen ambition alls att göra konstverk.

Jag har alltid gillat henne fast jag har alltid upplevt att hon gör det så förbannat lätt för sig. Hon är begåvad och har humor och en självklar postition men hon anstränger sig aldrig.
"Hoppsan, en utställning! Den blev bra! "
Jag har alltid undrat vad hon skulle kunna åstadkomma om hon hade ambitionen.

Från det ena till det andra så finns det en tjänst jag nyss hittade: hitta.se/trafiknytt med vilken man kan se trafiken just nu genom lite olika uppsatta online kameror.

Vi drar åtta i morgon bitti och kommer köra förbjudna vägen och bredvid E4n så långt söderut vi kan. Jag hatar att inte komma i väg! Man har packat bilen, man har städat, man har svalt sin irritation, man har i bästa fall inte snäst, barnen sitter i baksätet med varsin gameboy, bilen är tankad och så kör man och så blir det STOPP. Inte undra på sen att alla kör som tokdårar när det väl släpper.

Bildad, berest & belevad

Magstarkt, roligt, härligt, jobbigt. Se även intressant bild på Jörn Donner lite längre ned på sidan.

Vetenskapliga hål i huvudet

Sista kapitlet i Hur människan blev människa står det så mycket av intresse att jag inte kan sammanfatta det här. Fanns det en kurs på universitet om detta skulle jag hoppa på den direkt. Spelteori, evolutionära aspekter på omsorg och empati, exemplet med fångarnas dilemma, fladdermöss som spyr upp blod i andra fladdermöss munnar - men bara i de justa fladdermössen som spytt blod i deras munnar tidigare, här jämförs hjärnan med en grupp bävrar, att språket har varit med och skapat hjärnan, att psykopati har sin evolutionära förklaring, att önskan att tillhöra gruppen och vinna respekt till och med kan vara starkare än moderskärleken (här hänvisar han till grymma grymma exempel från Rwanda). Nu ska jag genast jaga rätt på två evolutionsforskare: Steven Pinker och en annan som heter Terrence Deacon. Jag märker nu att jag är en gammal Hum-tjej. Det är stora vetenskapliga hål i huvudet på mig. Evolutionen och hjärnan är ju SÅ intressanta.
Sen står det också att man brukar mäta människans personlighetsdrag enligt fem variabler:

extrovert/introvert
stabil/neurotisk
nyfiken/ointresserad
medgörlig/antagonistisk
noggrann/slarvig

Jag tyckte tre var lätta att pricka in på mig själv, extrovert, nyfiken, slarvig
Men jag vet inte om jag är stabil eller neurotisk. Stabil låter i o f sig så tråkigt så jag vill nog vara neurotisk. Men medgörlig eller antagonistisk? Jag tror medgörlig men vet faktiskt inte.

Enäggstvillingar som varit skilda hela livet o jämförs i vuxen ålder prickar enligt uppgift alltid samma resultat i sådana tester. Uppfostra barn? Förändra barns personligheter? Det verkar mest handla om att ge barn en lycklig eller olycklig barndom. De är typ redan färdiga till 90 % när de kommer. Rätt skönt egentligen.

Halvroliga äldre män

Till slut lyckades jag se Sofia Coppolas ”Lost in translation” med Bill Murray och Scarlett Johansson. Visst har den ett nytt ungt indiefilmsuttryck eller vad man ska säga, nästan dokumentärt. Men jag är väldigt kluven till deras skildrade relation. Varför fnissar Scarlett hela tiden åt Bill Murray(-s karaktär)? Varför bär han henne in i sovrummet som en far bär sitt barn efter det att de varit ute och festat? Visst, hon är en yngre tjej men hon är ju en vuxen kvinna. Gift dessutom. Har hon något att lära honom undrar jag. Kan inte hon säga ett kul skämt som han kan garva åt? Uppenbarligen inte. Enligt Coppola är kvinnan fortarande mest till för att bekräfta och garva åt halvroliga äldre mäns skämt.

Europatröjan & Gräl på Ikea

Den finfina Europakarta tröjan med kryptisk baksidetext har nu återvänt från Mathimlens garderob. Den är svår- men kul. Framsidan föreställer en Europa-karta. Den får ni kanske se en annan gång.

Ring aldrig er äkta hälft från IKEA precis när ni står vid kassan och har fyllt vagnen med hyllsystem som ni tänkt ut på egen hand och som ni vill sätta upp i era barns sovrum. Er äkta hälft kan komma med synpunkter. Ni kan då svara med att låta "aggressiv och elak och inte alls kreativ" och när ni fått höra detta omdöme om er själva kommer ni att slänga på luren.
Det tar tid att lägga tillbaka hyllsystem. Man måste förbi lagret, blommorna, ramarna, mattorna, lamporna etc. Fast lunchen var okej. Och en dikt om att "Sverige gråter" påbörjades i restaurangen.

Affektion

Utsidan på den här träasken målade min morfar åt mig för länge, sedan en sommar i Holänna i Hälsingland. Teckningen ritade min kompis i sjuan. Varför ligger just dessa saker här? Tärningar, nycklar till bortglömda lås, en schackpjäs, en gummisnodd? Säger innehållet något om vad som var viktigt? Vad gör alla dessa gem här? Jag känner plötsligt väldigt starkt hur obetydlig jag är. Mer än det här blev det inte.

Als das Kind Kind war

Jag erkände, när vi ätit fläsk med blackbeansauce, sallad med avocado och färskpotatis och druckit ett gott syltigt Shiraz från Australien, en svaghet jag har: Om jag läser, ser eller lyssnar på en annan människas verk som berör mig så BLIR jag den personen. När jag ser filmer av Lynch eller Wong Kar Wai tex eller läser bra böcker eller hör en riktigt bra låt eller ser på konst som drabbar mig blir jag ett med upphovsmannen som gjort verket. Gränsen suddas ut mellan subjekt & objekt, sändare & mottagare.
”Var slutar du och var börjar jag”? Als das Kind Kind war.

Det läskiga med detta är att jag blir så MORSK av att uppleva bra grejer att jag får för mig att jag kan svara på konstverket eller texten hur lätt som helst. Vilket jag då eventuellt inte alltid kan. Men det är väl ett annat problem antar jag. Att vara MORSK är ju bra vill jag hävda- the more "morsk" the merrier.

I dag låg jag på mage i solen och läste ut Anna Dostojevskajas bok medan M tog O runt sjön Trekanten.

Och däri gick det lätt att identifiera sig: Dostojevskij var heller aldrig arg på de framgångsrika i hans samtid. Inte heller klagade han på att det var tufft ekonomiskt eller att han inte fick vara med i ryska akademin. (Det tog trots allt 35 år av skrivande innan det samtida etablissemanget tog honom till sitt hjärta) Nåja, han klagade kanske emellanåt på ”ödet”, men det kändes bara skönt mänskligt. Jag fick också lust att våga klaga mer på ”ödet” här i bloggen. Det är kanske det jag gör nu (?)

Jag har tre delikata problem: 1) Ska jag gå på målarkurs på Ravlunda skjutfält och sitta där i naturen och måla i olja i fem dagar i juli med en lärare som lär vara jättebra 2. Eller åka ensam någonstans för att skriva dikter? 3) och hur ska detta finansieras?

Just nu känns det som att få vara helt ensam och tänka och skriva vore guld. Sola & läsa & betrakta på dagarna och renskriva på kvällarna.

M sa att han nästan VILL att jag drar någonstans så att han kan vara ensam med sin avkomma O. Det är en rätt skön snubbe jag är gift med - helt klart. Nu ska vi dricka kaffe. Ajöss

Playa del Tingsvägen

foto:Vilhelm Candlert

Demokrati? Nej politisk aristokrati

"-----Vi vill inte längre bråka om hur regeringen skött sig, att folket ska vara herre i eget hus och att det är nödvändigt att välja utan säger i stället att det gäller att samla sig till en sådan politik, som på bästa sätt gagnar välfärden under de närmaste åren.Eftersom detta tycks vara den allmänna meningen, borde vi kanske ändra vår definition och i Platons anda säga att vi lever med en styrelseform, varigenom politiska eliter ges möjlighet att planera och verka för medborgarnas framtida välfärd. De flesta nickar nog instämmande i denna omformulering. Så varför klaga?"

Leif Lewin, statsvetare DN debatt i dag

Guerilla Girls på El Mundo

Alen var en hägg

Hej Jenny

Naturen är inte alltid så snygg och ren som man kanske skulle önska. Det är precis som du tror larver som spunnit in träden. Av bilderna framgår att det inte är alar utan troligen hägg. Dessa är helt klart angripna men dock inte "sjuka". Normalt klarar dom denna "behandling" utan några allvarliga men och sätter nya blad senare. Insekten som gör detta är troligen häggspinnmalen. Titta närmare under "floret" så ser du kanske fortfarande larverna som så glupskt satt i sig det mesta av bladmassan, och så flitigt spunnit in både sig och trädet. Du hittar mer information på nedanstående hemsidor:

Alla dessa småkryp 1
Alla dessa småkryp 2

Hälsningar
Göran Blom, Naturvårdsverket

Köpte nästan kjol

I läder! Med applikationer. Värsta rean på "Lokalen" (Södermalm, hörnet Högbergsgatan/Östgötagatan)

Städa Fixa Göra Fint

Nu ska Kitschbalkongen jag &bloggen vara med i Ica Kuriren. Fotograf & journalist kommer kl 2.

Kvinnor och frimärken

I boken Mitt liv med Dostojevskij skriver Fjodors fru Anna Dostojevskaja sin levnadsberättelse och som namnet antyder är det livet med den berömda maken som står i fokus. Anna framstår som en tidig bloggare: rättframt och generöst inviger hon oss i hennes och Fjodors vardagliga bekymmer. Hon beskriver styvfamiljsproblematik, gräl, dispyter och trångmål. Fjodors sjukliga svartsjuka verkar asjobbig. Han blev helt galen om hon hade kul med yngre män till exempel.

Det fanns en slags kvinnor i Ryssland som kallades Nihilistflickor. Dessa kunde Fjodor inte fördra.
”Deras förnekande av all kvinnlighet, deras ovårdade yttre och affekterat grova ton tyckte han var motbjudande, och hos mig satte han värde just på de motsatta egenskaperna”

Fast hon framstår inte som ett mähä och det verkar som om Fjodor ser henne som sin intellektuella jämlike. Deras samliv framstår som rätt modernt. Vid middagsbordet var det till exempel förbjudet att tala om saker ovanför barnens huvud: alla skulle ha en chans att delta i samtalet.

En sak de bråkade om: Fjodor förnekade att kvinnor hade uthållighet och sa att de inte kunde sträva envist och långvarigt mot ett uppsatt mål. Han tog frimärken som exempel. Män som börjar samla frimärken, de samlar och samlar systematiskt och envetet och överger aldrig sitt frimärkssamlande. En kvinna däremot: hon grips av en brinnande önskan att börja samla, köper ett praktfyllt album, tråkar ut alla släktingar och vänner med att tigga till sig frimärken, gör av en massa pengar på att köpa dem, men sedan slocknar henns önskan. Det praktfulla albumet ligger bara och skräpar!

Anna blev arg och för att bevisa att han hade fel började hon samla frimärken. Vilket hon envist och uthålligt höll på med hela livet.

Vem väver in alarna i nylonstrumpsväv?

Hela stan är full av dem. Mitt i all grönska står alla dessa sjuka träd...

Över vems hus ska det vakas?

Konstnärlig idé: Sitta i framsätet en bil utanför någons hus och skriva dikter varje dag i 100 dagar. Gärna med årstidsväxlingar. Dricka kaffe, äta munkar och spana som deckare gör. Men vems hus? Ingmar Bergmans? Kungens? Carolas? Svenska Akademins? Utanför vems hus alltså och inte att förglömma: i vad för slags bil?

Nero Photosnap Mormors Azalea

Jag smyger på Er när Ni tittar på Fotbolls-VM

Så att ni vet, det finns andra bloggar om: fotbolls-vm

Ta sin Mats ur skolan

sade syrran och det hade jag aldrig hört förut. Enligt SAOL betyder det: "att dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse; göra sig kvitt något; bege sig av från något besvärligt; dra sig ur spelet; fly fältet".

Skolavslutning

Olle siktade in sig på sjunde tårtan, nedre raden från vänster. Och när de sjöng sista raden i Idas sommarvisa: "Då blir barnen fulla med sommar och bena blir fulla med spring " fick jag en klump i halsen.

Kille se hit!

Jag är kompis med en tjej (+35 är hon) som vi kan kalla "A" och som vill gå på date med en trevlig man i passande ålder.
Hon är snygg, smart,rolig, kul och ser ungefär ut som en blandning av Angelina Jolie och Ingrid Bergman. Jag skulle definitivt bli kär i henne om jag var kille. Eller i alla fall beundra henne på avstånd.

Hon har varit gift, har ett barn, gillar sitt jobb och sitt liv. Den viktigaste egenskapen hos dig som ska ta ut henne (på exemplevis middag) är: humor, brains, självförtroende, stil och mognad. Sedan spelar det mindre roll vilket jobb du har eller så. Alkoholiserade eller deprimerade män gör sig dock inte besvär. (Det här har alltså JAG hittat på, det är inte HON som sagt ”stil och mognad” etc.) I alla fall så får ni som är intresserade antingen lämna en kommentar här nedan och/eller maila mig för det är jag som så att säga är gatekeeper i ärendet här, ha ha.

Ketchup, Amplitud, Kvalitet

För några år sedan läste jag en helt otrolig artikel om ketchup och smakteknologi i New Yorker och sedan dess har jag inte förspillt en enda chans att prata om amplitud så snart jag hamnat i diskussioner om konstnärlig eller gastronomisk kvalitet.

Skillnaden mellan hög och låg amplitud kan sägas vara skillnaden i ljudbild när en amatör och en konsertpianist spelar samma pianostycke. De må spela exakt samma toner men när proffset spelar blandas de bättre med varandra. Det blir något mer än bara tonerna.

“When something is high in amplitude, all its constituent elements converge into a single gestalt“
Det är ju helt lysande! Och det går att applicera på ketchup och cocacola och allt annat med.
Det tangerar faktiskt mitt gamla kvalitetskriterium för dressing och blasfemi och fromhet.

Artikeln om ketchup är skriven av Malcolm Gladwell som gav ut boken Blink förra året. Han skriver så bra att jag förlåter honom för att han ser ut som Viktor i "Ville, Valle Viktor"

Ett annat kvalitetsbegrepp som jag förknippar med just New Yorker är för övrigt att sätta texten i centrum i stället för personen. Det är inte alltid ens intressant att veta vem som skrivit texterna. Inget personhype, endast texthype om ni förstår vad jag menar. Mera sånt.


Andra bloggar om: ketchup, smak, amplitud, malcolm gladwell, new yorker,

Döden ingen kvinna men konsten är en sträng gubbe

Döden är inte en kvinna Gunnar och Gao
Inte en person alls om ni verkligen vill veta

Döden är ingen himmel eller ett tillstånd heller
Döden är en negation
punkt slut
och egentligen ”är” döden bara om man klamrar sig fast vid tron på att liv endast hör ihop med ens egna specifika gestalt

Döden finns ju runt om oss hela tiden
och tillhör samma myller som livet
Äpplet som ruttnar
Entropi

En kvinna? Vad fel ni har, vad högtravande ni är
Vad är det ni menar då?
Att gå under i en annan?
Säg det istället då

Jag sållar mig till gänget bakom Epikuros och säger:
Där jag är, är icke död
Där död är, är icke jag


Vi kan helt enkelt inte prata om döden. Och jag ser en tydlig tendens hos människor
med stora egon att de blir skräckslagna vid tanken på sin egen utplåning.

Döden objektifierar oss, skriver Sartre.
-Ja, i bästa fall va, ego-man, de flesta av oss försvinner bara in i ner i glömska och mull.

Häromveckan pratade jag med en man som kallade konsten "en kvinna".
Och häromdagen pratade jag med en annan man som kallade konsten "ett barn".
Själv kallar jag konsten : "en sträng gubbe som ser till att man jobbar".

Herr groda red på friarfärd

Jenny Morelli proudly presents herself singing "Herr Groda red på friarfärd" Right here. Right now.

Andra bloggar om: musik, humor, nedladdning, barnvisor,

Man fyller 3 år Man får en Misk

Möte med Role Mother

Hon satt vid ratten i en öppen sportbil
och pratade med två dansare som stod
på trottoaren när jag och Space Babe gick förbi
Vänta sa jag till Space Babe
Där sitter min gamla role mother
Så vi gick fram och sa hej
Hon kunde inte placera mig först
Men kom sedan på vem jag var
-Just det, du gör ”det och det” sa jag
-Ja, men det finns de som tycker att jag ska sluta
med ”det och det” sa hon
-Vad gör den ”den och den”? sa hon
-"den och den" jobbar med ”Henne” sa jag
-Jaså med ”Henne” usch, sa hon och räckte ut tungan

Hej då giftiga gamla tant!
Du var bäst på åttiotalet, tror jag
innan du blev bitter

Lycka till nu med din konst
och din sportbil och ditt fina hus och din rike man


Elegi

Recent Key Word Analysis

lyckliga horan
klimakteriska frukter
komiska dikter och skämt
joanna rytel
jenny morelli
forsgrenska badet
makadi bay
leila k
ricky bruch
homoerotik
svälja tuggummi
afamia hotel, damaskus
babydrama
potatisbollar

Identiteten som mask

"Varje människa har tusentals möjligheter, men omgivningen lär henne att odla högst en eller två av dessa möjligheter och glömma alla de andra, så att hon till sist uppfattar den person hon stelnar i som trygg och god." Stefan Johnsson om Lars Gyllensten

"Lapptäcken Livstecken" var en av mina ungdomsfavoritböcker. Han signerade den åt mig på Akademibokhandeln en gång för länge sedan.

Hängbröst- nå ja- men vi har ju en konfektionsindustri. Det är brydsammare med hängsjäl.

Glass 6300:-

Vi cyklar till slut iväg alla fem, olle på min hoj, och vi vinglar över Liljeholmsbron och förbi Hornstull ner mot Bergsundsstrand och M& jag skäller på barnen för vi bli osäkra och rädda bland all trafik och Vs körande på vänster sida och As ryckiga stopp. Nere vid Hornsgatan säger A att hon tänker vända hem för det är faktiskt inte så kul att vi skäller på henne och V hela tiden och säger att de inte kan cykla så M och jag skärper oss och slutar skälla och sedan cyklar vi över Västerbron och ner till Rålambshovsparken och där rusar vi runt och leker och är hyfsat sams och gungar och äter Magnum.

(14:- gånger 5=70:-. Om en familj med 3 barn äter magnum en gång varje dag under 3 sommarmånader landar vi på 6300:- )

Soft kultursyn

En gamling från /xam – folket som inte berättar historier finns inte. Ut och in i grupperna vid eldarna går de yngre och barnen och lyssnar uppmärksamt på berättelserna. Det handlar inte om en enda helig kanon. Allt kommenteras och kritiseras, man skrattar åt det som är roligt och ifrågasätter det som är obegripligt. Man skrattar uppskattande åt fiffiga metaforer och lyckade skämt. Någon är speciellt bra på dialoger, en annan på att memorera långa kedjor av personer och händelser, andra imponerar genom att härma olika ljud bra, ytterligare någon kan dramatisera. Alla deltar i berättelsen. Så skapas ett kollektiv minne.

(”Gryning i Kalahari” av Lasse Berg som i sin tur hänvisar till ”Specimen of Bushmen folklore” utgiven 1911 och skriven av den tyske språkforskaren Wilhelm Bleek)

I den ljuva sommartid

Tänker jag på flera saker samtidigt. "Att bli gisslan hos samtiden" har flaxat runt i huvudet ett tag och "immanens" och "transcendens".
"Sitter i full immanens på cykelsadeln och funderar..."

Precis just nu går M genom gröna prunkande skogen till Villes skola med Olle och Ville. Det doftar så. Syrenerna har slagit ut nu. Det står fyra döda tallar mellan Vinterviken och Mörtviken.

I eftermiddag ska jag mingla med konstnärer för att åttiotalets (i alla fall högstadiets) snällaste kille blev curator och bjöd med mig på vernissage. Som tur är följer Mathimlen med. Jag älskar ju konstnärer men tänk om de inte älskar mig. Det blir nog en text om detta så småningom- kanske.

Bushfolkens softa syn på kultur tänker jag också på och recepten på caesarsallad och sellerisallad och på bokförlagsbranschen och på "branscher" i allmänhet och på dessa svårhanterliga fenomen som kallas "relationer"... och på den fönäma sysslan koppleri eftersom min kollega A vill att jag fixar blinddates åt henne. Det här är väl en sammanfattning av nästa veckas bloggtexter antar jag.

Bilden föreställer Villes text om vad trollet Trulle gjort.