Det brände till

Jag var på Bervaldhallen i går och lyssnade på humanisterna som anordnat ett seminarium om yttrandefrihet tillsammans med ex-muslimerna, Lars Vilks och Arne Ruth och det fanns en rädsla i luften som jag är ovan vid. Folk var på sin vakt. Jag satt en stund och glodde på SÄPO-killarna, stora bjässar med händerna bakom ryggen. Brandmänsstuk.


Arne Ruth tycker att medier genast ska sluta använda begreppet muslimer om ALLA som flyttar hit från ett muslimskt land. Om jag flyttade till ett buddistiskt land i morgon vill jag inte ha epitetet ”kristen” stämplat i pannan.


Och Ruth bad oss fundera över varför det var så lätt för kulturetablissemanget att fördöma fatwan mot Salman Rushdie när det begav sig men att man nu hänvisar till hur "ful" Lars Vilks teckning är. Är man demokrat måste man tillåta och stå upp för alla konstnärliga uttryck, även de som man kanske personligen värjer sig mot eller anser sig för fin för, ansåg han.


Rondellhundsteckningen visades upp och Lars Vilks framstod litegrann som en pajas, en lustigkurre. (Varför så flamsig? Han är ju skärpt?)
Både han och Arne Ruth applåderade när den djupt troende muslimen hade fått säga att han hoppas att Vilks öde ska bli till en lärdom för andra. Bra gjort att applådera för att den andres röst fick vara med i går.


Men publiken som satt och lyssnade på denna vältaliga panel (Dilsa Demirbag Steen- vilken skärpt och tuff brud! - och Mr Lågmälda Vältalighet himself Arne Ruth!) skrämde mig. Det applåderades till exempel vilt när den tyska ex-muslimen Mina Ahadi kallade Muhammed för pedofil. Det fanns en sådan hård ton. Flera i publiken ville passa på att klanka ned på islams samtliga orättvisor.


Och ”EX-muslimer” signalerar ett sådan starkt avståndstagande. (vilket Ruth påpekade) Kan man inte bara kalla sig sekulär? Elller rätt och slätt demokrat? Att man vill fortsätta skilja på politik och religion. Om föreningen humanisterna kommer klara av att dra till sig rätt personer återstår att se. Det står och vippar. De kan attrahera fel crowd helt klart.


Jag tänkte på kollektivism och individualism som religioner när jag sedermera cyklade hem i mörkret. Och på att alla ex-muslimerna var iranier. Den franske filosofen Michel Onfray kommer hit snart. Det ska bli spännande. Och så jag vill gärna se Dilsa debattera med Jan Guillou.




Se DN-artikeln här

Gudmundsson skriver om seminariet här Och Vilks själv med mycket intressanta kommentarer, skulle gärna läsa mer om "kuffarna". Och här är ett referat på moderatorn Nima Daryamadjs blogg Och mr Ali Esbati om yttrandefrihet