You and me

Chimp me

Halv chimpans och fyllo funkade riktigt bra. Se här

En gärd af höflighet

”Att se glad ut är en artighet mot vår Herre, en gärd af höflighet emot vår skapare, ett tecken till belåtenhet och glädje öfver att vi hafva skapats.”

Eric Hermelin (1860-1944) Bildtext från Svd som skriver om "Persisk Balsam" i dag)

Art decon vinner över krokhanden

Jag är svag för art deco-miljöer och jag behöver något spel i höst och Tim Shafer har inte gjort något nytt spel så vitt jag vet så det blir nog Bioshock i alla fall även om jag AVSKYR att hugga ihjäl folk i närstrid med en krokhand...jag anar att jag till och med måste döda ett barn för min egen överlevnads skull. Kanske går det att plocka upp någon pistol vad det lider. Men så bra som DN-journalisterna påstår att det är...det har jag faktiskt svårt att tro. Det höga betyget (5)säger nog mer om de andra spelens usla kvalitet, någon måste ju få femma.


Andra bloggar om: bioshock, spel, art deco

Om Plast i senaste numret av Vi. Plastpannkakan med blåbärssylt dyker också upp på nästa sida i reportaget. Den som står hemma hos fd Rosa Fluff nu...

Slut för i dag

Vilse bland konsteliten

Hard Working Kasper

Hemma i Aspudden igen, puh.

Kasper gillar ledsna repet

Andra bloggar om: lars tunbjörk, moderna museet, kasper

På Lars Tunbjörk

Andra bloggar om: lars tunbjörk, moderna museet, kasper

Framme

Kasper i rusningstrafiken

Byt jobb!

Det ringde en kvinnlig PR-konsult i juni och berättade att den store konstnären och den store poeten ska komma ut med en bok till hösten och tyckte att jag, nollan som svarade, verkligen skulle uppmärksamma detta i tidningen. Jag satt och skrev och tvekade först inför konstnärens namn...och fick då höra att jag verkligen borde veta vem han är...Ja typ att jag var en idiot som inte direkt sa "åh...han!" Vi lade på och jag kände mig...ja, nedtryckt i skorna.

I dag hade jag oturen att ha med henne att göra igen. Jag kunde absolut inte få komma på den lilla exklusiva pressvisningen hon anordnar i morgon tillsammans med en redaktion på SVT och en stor svensk morgontidning. Och boken...? Ja, den är så dyr och exklusiv att den kan jag bara kanske kan komma över.... Synd att det här rör mitt arbete...annars skulle jag definitivt skriva ut hennes namn...Men jag kan ju alltid facebooka...

Mössdags

Kasper vilar sig i kylen

O och V kollar på Nicke Nyfiken. M mixtrar där nere. Tortellinins vatten kokar snart.

Vilka är ni? Vad tjänar ni?

En flitig bloggjournalist skulle nu gå fram och snacka med dessa ynglingar...men jag står bara här mitt på gatan och undrar om jag ska gå och göra slingor nu..är hon halv snart?

Gott bröd i stan

Smaklust på Street i helgen. Helena och Erik kommer från Rute för att sälja bröd!

Spela TP

Fin va! Fråga inte mig vem som har målat den, jag frågar er...

Upphittad på Myspace.

Tekniknörd Small Scale

Mycket minimalistiskt detta. Vill egentligen bara kolla kvaliten på filmkameran i kameran. (Canon Power shot A 710 IS) Varför?Jag är en tekniknörd- small scale. Om 2 minuter ska han till höger och jag äta pyttipanna med rödbetor och dricka mjölk. Sådant är livet.

Kasper dansar

Jag ÄR full

tårarna sprutar

Härliga medelålder

Jag måste vara berusad för nu sitter jag med tårar i ögonen och ser på det här. Extra gulligt att det är osynkat. Those were the days. Martin sitter bredvid med Olle och kollar på "Rock´n roll Circus" med Mick Jagger som vi tycker har vissa likheter med (vår avkomma) Olle och som just nu sjunger Jumping Jack Flash: vi hoppar på sofforna för vi är inte lika hämmade som Dexter

Dagens dikt i Metro

Heja Styron

Tidigare i somras när jag var på landet läste jag till slut Joan Didions "Ett år av magiskt tänkande". Jag blev faktiskt besviken. Den var okej men jag kände ingenting. Den var liksom bara välskriven. Mannen dör och hon researchar om sorg. Kanske är den bättre på engelska. Jag störde mig dessutom på att dessa två framgångsrika författare var SÅ rika att de tog flyget för att kunna träffas och äta middag. Men i alla fall: I en scen i boken läser Didions man John Dunne "Sofies val" av William Styron. Den kom jag nästan bara i håg som film med Meryl Streep. Minnet av den låg och skvalpade i samma minnesrum som typ John Irving och Garp. Så hittade jag Sofies val för en tia på en loppis på Runmarö. Han greppar efter SÅ mycket i den boken och lyckas med det också tycker jag. New York, bli vuxen, sex, kärlek, ondska, holocaust och slaveri i amerikanska södern. Han dog visst förra året, Styron.

För 25 år sen

var man tyngd av ungdomens allvar...Gärdesfest..1982...

No more Journalisten

...och för att jag insåg att det kostar mig 637 kronor i månaden att vara med i både SJF och a-kassan.

Andra bloggar om: journalistförbundet, SJF, fackförening, LAS

Ligg inte med mygg

Jag har i dag plöjt genom valda delar av Maja Lundgrens bok "Myggor och Tigrar". Jag ryser på vissa sidor. Vill vi veta att X och Y legat med varandra? Eller var det med Z? Lundgren visar förvisso på någon slags mod som skrivit detta men undrar om man inte själv blir mygga om man ligger med mygg? Måste inte vår position stå över den försmådda älskarinnans för att vi själva ska vara tigrar? Kunde hon inte skrivit DÅ? När det begav sig? Är hon BARA offer för denna ankdamm? Skulle hon skrivit detta om hon fått en unge med Lappen eller Jaenson? Är det hela SÅ fjuttigt? Vem vill bli författare då? Det är lite som att stå och grina utanför psykakuten. Gudmundsson har skrivit bra på SVDs ledarsida, Malmberg har skrivit om illviljan i boken, Carina Rydberg har skrivit om vikten av att undvika för starka adjektiv. Kärnborg om vår fjösiga ruttna värld. Summa summarum: ligg aldrig med cheferna och välj dina fiender. (Är inte döda tigrar bättre att slåss mot än levande mygg?) Lundgren brukar träna på Friskis i bland. Inte för att hon brytt sig om mig men jag ska i alla fall dunka henne i ryggen nästa gång jag ser henne . Lite coolt av AB faktiskt att låta Ulrika Knutson presentera boken.



Andra bloggar om: maja lundgren, ankdamm, litteratur, skvaller

Kasper och hans vänner

Mamma hittade en bortglömd plastpåse i en garderob med alla dessa gamla kasperdockor. Jag var rädd för Kasper minns jag och efter att i vuxen ålder läst en Neil Gaiman serie om honom och bebisar som slängs ut genom fönster förstår jag varför. Någon bebis hade vi aldrig dock. Att kvinnlighet inte är helt givet utan kan modelleras fram med hjälp av långa trådar med träull och rött läppstift, det förstod jag tidigt tack vare den skalliga prinsessan. Tänkte först göra en pjäs och lägga upp på Youtube åt er men har istället ägnat dagen åt att skruva i hop en garderob. Nu ska vi sticka ut till med cyklar en sväng och det är sista dagen på semestern.

Tillägg: Mr Punch heter han i engelsk mytologi

Sopp?

Hola!

Que?

Bosse is here

Naturlyrik

Det är morgon

Jag springer genom skog och äng

Lukten är varm och torr

Från marken stiger osynliga budskap

Molekyler fulla av information

syra, blomma, bär och barr fyller näsan

som tusen glada röster i en kör

ett: kom an bara hösten!

ett: kom an bara mörker och förruttnelse!


Vi är nästan färdiga med vårt

Naturlyrik

Jag tror man kan läsa vad som står. För kännedom lade jag min diktsamling i hans (Tranströmers) brevlåda. Hoppas hans fru läser "Nuet är evighetens lillasyster"för honom... Nåt kul kan han väl få ha på ålderns höst.

Vatten och musik

Vår bröllopsdag firar jag inte med M utan med en öl och 4 gubbs på Runmarö krog. En av dem liknar Ulf Brunnberg men det är inte han, jag kollade extra. I min svarta bok försöker jag ge röst av något. Jag lyssnade på sinologen Lars Sommarprogram i dag. Det var fint det han sade om vatten och musik. Vatten är lika komplext som vin och precis som vin och musik präglas det av den trakt det springer ur. Vatten och musik, med mindre går det inte.

Tallen

Tankar om olika triviala sätt att dö på far genom huvudet. Jag antar att författarförbundet i alla fall måste betala ut en saftig summa pengar till mina efterlevande om jag krossas av tallfan i natt.

Working girl

Apropå Guds påstådda död. Jag citerar: ''Man dödar inte ett andetag, en vind, en lukt, man dödar inte en dröm, en strävan. Gud, som de dödliga skapat till sin hypostaserade avbild, existerar enbart för att göra vardagslivet uthärdligt, trots allas vår färd mot intet.'' Michel Onfray Vad hypostaserad betyder vet jag ej. Men ett vet jag- de andra författarna här verkar inte bry sig om att solbada. Jag antar att de är modernare än jag. Soldyrkan är ju som vi alla vet väldigt passé.

Kommentarer

Jag kan läsa men inte svara på kommentarerna så att ni vet.

Härifrån bloggar jag strax.

Jag är framme på Runmarö i Skärgården. Det smyger författare i buskarna. Jag ska läsa Onfray och Lapidus och kanske skriva en dikt. Sola. Kuta. Vara tyst.

Mickes Biluthyrning

Hyr aldrig aldrig bil där. Den här kissluktande plåtburken hyrde idioten Morelli för samma pris (1000 kronor för 4 dagar) som jag hade kunnat få en trafiksäker bil på Statoil. Den första bilen jag fick var inte fulltankad som tjejen sa och vindrutetorkarna lät som tröskverk så jag fick byta till denna och tjejen glömde informera om att den här bilen hade tom tank(!). Tur att min dotter hade ögonen med sig när vi var på Sudret. Annars hade vi stått stilla i ett dike ett bra tag. J-ar vad arg jag var.

Javanesiskt Rådjur

Sue Ellen från Hemse

Lunch i Holmhällar

Det ser ut att sitta en och annan författarwannabe här. Jag skrev en dikt härifrån sist jag var här 1998. Ska länka till den när jag kommer hem. Nu ska Frallan o jag bada.

Länk: På rymmen till sensommarön

Middag i Klintehamn

V och K har gjort middag. Värsta myset. Vi kollar på Bergman på teve.

Loppisfynd i Fårösund

Idé bortskänkes till ambitiös journalist

Berättelsen om Lars Vilks och hans stoppade konst: Muhammed som rondellhund hittar jag nyss via Gudmundsson. Det är inte så lite New Yorker varning på den storyn. Låt den börja i Tällbergs hembygdsgård


Nu ska jag hoppa studsmatta

Först regn sen sol

Jag läser att Lars Forsell är död. Jag läser att det är poesifestival på Gotland nu. Jag läser att Inger Edefeldt deltar på denna. Inget ont om henne men poet är hon inte. Det är oftast folk från andra kultursfärer som deltar på poesifestivaler- skådisar och prosaförfattare och dansare. Det retar mig. Det beror förstås på att de existerande poeterna inte är tillräckligt bra och tillräckligt många. Och inte heller tillräckligt fina affischnamn. Lägg ned poesifestivalerna. Jag läser om en amerikansk general som fått gå i pension sedan han skrivit rapporten om förhållandena i Abu Ghraib. Jag målar munnen väldig röd. Småkillarna fick åka till Lummelunda. Jag och S och S ska cruisa med bilen. Ville har fått en kompis i killen i grannhuset. Min trettonåring kommer in i rummet med knallröd mun och en massa kajal och ser frågande ut. För mycket svarar jag. Nu kommer solen.

Ekeviken

Drake, ballerinakex, flädersaft, brassestolar, kul artikel om schulmans, bröd, sol,ungar som tjatar, plötsligt fokus på mitt bloggande, dom är dumma...dom förstår inte mitt kommunikationsbehov...

Happy slapping

Framme

Lunchdags

On the road

Klådan sa vi...

Jag kan inte länka från mobilen men han driver Forum och var
intervjuad i dn i dag. Vilka vi var? Sextonåringarna på Palmhuset
1983.

Lördag

Hälsar på mormor och sitter i solen. Hon har plockat 4 liter hallon. Jag jobbar på att tömma huvudet. Olle bakar.

Rackarns

En arbetskompis till min man var på Kolmården med sin familj. De hade glömt att stänga takfönstret. Då kom där en giraff och stack ned sitt huvud i bilen. De blev så rädda och började dra igen takfönstret. Då blev giraffen så rädd att den kräktes.

Skoväska

Judits secondhand

Allt är här nu

Det regnade i lördags när jag kom ut från ICA Aspudden. Utanför stod en yngling med svart hår och spelade dragspel. Med sig hade han en mörkblond ung tjej med pärlbeströdda badtofflor. De tryckte sig mot husväggen för att undkomma regnet men han fortsatte ändå spela. Jag gick förbi dem med kassar i varje hand och låste upp cykeln.


Står en stund med ryggen vänd mot dem och lyssnar på musiken och överväger om jag ska ställa ned kassarna, parkera cykeln, rota i väskan och ge dem pengar. Det gör jag inte. I stället står jag kvar där med ryggen åt dem och tänker: Allt är här nu.


Distinktionerna "inrikes" och "utrikes" har förlorat sin mening.


Jag har sett Irak sitta på tunnelbanan. Han har beige stickad tröja, fjunmustach och ett ärr som löper lodrätt från nacke till hjässa. Han pratar arabiska med sin kompis och hans klädstil vittnar om att han nyss har kommit hit. Och precis bakom honom närmare mig: en svensk man som i blårutig skjorta pratar om sin stundande semester med en kompis med hornbågade glasögon.


Bara så att ni vet, kriget sitter bakom er.

Det kom engelska

Jag satt på cykeln riktning norrut och väntade på grönt ljus i hörnan
Regeringsgatan-Hamngatan. Plötsligt står där en man bredvid cykeln och
säger (vänligt och mjukt)'Hjälm'. Jag blir på paff så jag
utbrister-'some other time, some other place' (varför jag svarade på
engelska har jag ingen aning om...) 'Ok' sa han lika vänligt.

Allison om antirynkkrämer

"Min syrra solar varje vecka i solariet och röker ett pack cig om dagen och nu när hon är runt 40 börjar hon att se ut som en riktig rugguggla. Vad gör hon? Istället för att sluta upp med solandet, taggandet och "boozandet" så går hon och köper skitdyra antirynkkrämer som hon smörjer in fejjan med. Jag tror hon har testat alla och snart bär det av till nåt hemligt ställe i Polen. Alltså med detta vill jag ha sagt att vissa tanter blir hellre blåsta tio gånger om än går på djupet med sina verkliga problem. Då är det bättre med lite ytlig tröst. "



Postat av Allison66 den 5 jul 2007 kl 19:39 i Expressen

Vem är detta?

Ja, han till vänster kan man kanske av ryggtavlan gissa sig till att det är Mikael Odenberg som med klackring i guld och fin kostym tog emot oss murvlar på Rosenbad nyss. Men han till höger? Han jobbar på Aktuellt eller Rapport vet jag. Han har så skön frisyr och han var den enda som åt av de små chokladbollarna med kokos som regeringen bjöd på. Och i fönstrena runt omkring innegården hängde det tjänstemän i klasar och glodde ned på oss journalister i grytan. När jag tog bilder på dem försvann de. Doldisministern Eskil Erlandsson verkar vara blyg. Han smet i väg efter presskonferensen och innan jag hann trycka en tidningen VI i handen på honom.

Alice Timander död

Jag träffade henne för några veckor sedan i samband med en intervju. Vi sågs hemma hos henne på Valhallavägen. A mighty fine woman. Hon sa bland annat att vi i den yngre generationen var så snälla mot henne. Hennes egen generation var inte riktigt det...

Andra bloggar om: alice timander

Signalsubstanser för dummies

I senaste numret av VI