Gott nytt år!

Nyårslöfte: att hitta nya umgängesformer med vänner som inte bara går ut på att sitta och vara snygg i en bar och dricka och prata och röka.....typ...springa i Hellas med Mia...bowla....promenera..syjunta med mathimlen....flera filmer...

apropå snygg: när jag var ung var jag ful men rätt intressant.
Nu är jag snygg och tråkig så det jämnar ut sig...

nu ska vi ta taxi med kladdigt skurna fruker och riven vit chioklad

Hyckla mera

Måste vi alltid tala om oss själva- kan vi inte tala om
världen...?
Dett finns ett krav på det kön jag tillhör att vi alltid ska vara medvetna om oss själva, vår egen roll, vår position i världen, i familjen, hierarkin osv och alltid blotta (fabricera?) känslor inför olika företeelseer osv

Den kvinnliga omedvetenheten- när kommer den? Och i vilken skepnad?

"Att aldrig tala om sig själv är en mycket raffinerad form av hyckleri." says F.N.

Om emigrationen

Jag vill att alla polacker flyttar härifrån
Jag vill inte ha polacker här
Jag vill inte se polacker springa runt här
Jag vill att de ska bort

Jag vill att alla iranier flyttar härifrån
Jag vill inte ha iranier här
Jag vill inte se iranier simma runt här
Jag vill att de ska bort

Jag vill att alla bosnier flyttar härifrån
Jag vill inte ha bosnier här
Jag vill inte se bosnier åka skateboard här
Jag vill att de ska bort
Jag vill ha det lugnt och skönt

Jag vill att alla engelsmän flyttar härifrån
Jag vill att alla amerikanare flyttar härifrån
Jag vill att alla norrmän flyttar härifrån
Och att alla tyskar,
danskar,
italienare
fransmän,
egyptier och algerier
Och att alla svenskar flyttar

Ja, jag vill att alla flyttar härifrån
Jag vill ha det lugnt och skönt
Jag vill ha det här landet för mig själv
Jag vill vandra ostörd
Jag vill vandra ensam

Jag vill höra kvarglömda kaffekokare surpla
genom köksfönster

roliga historier

"Kvinnans kärlek lär efter den sista analysen innehålla femtio procent brunst och femtio procent hat." sade Strindberg.
Kul sagt. Det stämmer dessutom ibland.

Såg en bit av "Artistrocrats" i går. Mycket lärorik film. Samma skämt om och om igen. Ibland vidrigt, ibland riktigt kul beroende på vem som levererade det. Skämtet verkar alla amerikanska komiker känna till och de kunde alla improvisera kring det, som vore det en låt av Coltrane.

Storyn är följande: en man vill visa upp sin show (an act) för en cirkusdirektör eller teaterdirektör. Han och hans fru går ut på scenen, tar av sig alla kläder, ligger med varandra, sedan bajsar frun i en hink, sen kommer sonen ut o sätter på mamman, dotter kommer ut och suger av pappan, sen kommer farmorn och hunden och alla kissar och bajsar och sätter på varandra och krälar runt i kräks- här säger komikerna vad de tycker är lämpligt inom områdena kiss, bajs, kroppsvätskor, incest, tidelag osv. När de är klara frågar teaterdirektören:
"vad kallar ni den där showen? varvid pappan stolt svarar: the Aristrocrats!

Kul? nja..inte särskilt väl men när några komiker drog det framför kameran i går garvade jag faktiskt...

jag ska förresten leta rätt på någon "roliga historier" sajt eller bok. Nu när rätt att vara stand uppare så kanske man ska slå ett slag för den otidsenliga och lite töntiga: roliga historien.

Jag har kunnat massor men de ligger i ett stängt rum i huvudet...tidelag och skämt som man först tror är rasistiska och sexistiska ligger mig särskilt varmt om hjärtat...fast jag kommer inte i håg några....bara en som jag drog för ungarna i bilen härom dagen:

En gammal tant står vid spärren på T-centralen och ska åka till Fittja.
Precis när hon ska betala tappar hon rösten hon hinner bara säga..."jag ska till" och börjar sedan gestikulera vilt och peka sig själv mellan bena...Hon får inte fram ett ljud men hon pekar febrilt. Killen i spärren (en invandrare förstås) sitter lugnt och tittar på..sedan säger han..AHA...Ni ska till STORA MOSSEN.

jag skrattade jätte mycket själv...

köttcirkus med ville

martin o olle kör i snöstormen till mariestad-
jag ringde mobilen för en tre kvart sedan- då hade de sju mil kvar- vi lägger på sa jag, vill inte prata när martin kör
det var halt sa han...jag blir bara sjåpigare och sjåpigare med åren
(och med antalet barn)


Okej, vi ska till Egypten snart och ja, det finns arga unga radikala egyptier som kan tänkas vilja
spränga turistohotell i luften och ja, jag kommer spana in människor med onaturligt bulliga västar och hänger i lobbyn..visst, det är en risk...men det är något med trafikolyckor....det är det där triviala...att döden inte är speciellt dramatisk eller storslagen utan kommer klädd som en helt vanligt vardag...en ynklig trivialitet som bara sveper undan...

låg o läste om delar av Michel Houellebecqs Plattform och tänkte på språk och ensamma subjekt: Den plats han skriver ifrån är tilltalande...och den är definitivt inte familjemänniskans, den tillhör alltså inte kvinnan som kliver in på Mcdonalds omgiven av barn och man och beställer happy meal lådor åt alla. Och om man ska inta den positionen i sina texter eller vad man nu vill då måste man döda familjen först...eller åtminstone våga gå väldigt långt hemifrån varje dag när man skriver...Det handlar om en mycket ensam plats...ett förhållningssätt...

barnen får mig att använda språket som något trygghetsskapande, vaggande, upprepande etc

men det språk som lockar mig sätter allt i gungning och är farligt....


okej, de är framme
och ville och jag ska försöka oss på sista banan i psychonauts; Köttcirkusen

och Houellebecq är tyvärr alkad och ensam vad jag har fått höra....

Kvällen före julafton

Olle har gjort fantastiska tomtar på dagis som jag försöker rädda till eftervärlden. Han vill helst springa runt med dem och banka med dem och dra loss skägget...vi blev nästan osams nyss...men nu står de- för tillfället fredade- i köksfönstret.

Barnen kollar julkalender, Martin gör det sista med maten (färdigköpt grillad kyckling med lite grädde och soja o buljong, tomat o löksallad med mycket balsamvinäger, ett glas rött till oss och kanske julmust till kidsen)

Vi är sams just nu men lite oroliga inför i morgon. Vi vill vara sams men man vet inte vilka oväder som kan blåsa upp.
Jag sa till Martin att vi får ha dubbelt så god karma som vanligt och balansera upp eventuell neggokarma som kan komma att blåsa in från vissa håll....

All paket är inslagna, granen står på plats, tryfflarna är rullade, linnet struket, golvet rent, det luktar apelsin o hyacint...
På Små Smulor i Liljeholmen där jag hängde en stund mellan halv två och två var det en spansktalande pappa med tolvårig son. Pappan luktade sprit och de köpte CD singlar för 1 krona styck. Jag stod och kollade på skivor och var arg på pappan förstås. Men tänkte sedan att man KAN lukta sprit efter en öl eller ett glas glögg- det brukar JAG själv göra när jag kommer hem från krogbesök i bland... Själv köpte jag en extraklapp, en CD med hits från 1994 till A som föddes då....(10 kronor).
Nu går jag till köket: god jul

det ska vara vitt säger mia

18 över två: jag ska gå o byta en vit tröja på h&m till en annan vit tröja på bicboc- sedan drar jag ned till ringen o kollar vita pumps o vita ullstrumpor, sen hem och blanda grädde och vit choklad och grädde och mörk choklad till tryfflar som ska rullas i cocos resepktive kakao. I kväll gör vi sillsallad, citronsill och en geggig sill.

Var på stan med Mathimlen och köpte NK mint för 150 spänn, några små klappar, åt lite för stor sushi på Ropongi- tittat beundrande på Mathimlen när hon shoppade loss 4-5000 tusen-
Själv kan jag inte-finns en snålhets spärr, fast det är härligt att hon kan!

Nu drar jag- det ska vara vitt nu säger Mia , vit byxa, vit tröja, guldskärpi midjan o vit mössa, det blir bra!
23 över två

ett gammalt beundrarbrev 50x70

Till skådespelaren Jonas Inde.
Vem vet -det kanske kommer fler...

kul att fundera på beundran som konstform,
som motvikt till den megalomani
man annars känner

hmmhmm....

skrev ett till krönikören bengt ohlsson också
när han en gång fått till det riktigt bra i Dn på Stan
(jag tror det var en lyckokrönika, typ hemmafrukrönika)

Vet inte vilka mer som skulle förtjäna ett..?ett bra tillfälle är annars när folk har gjort något bra men inte hyllas i medierna.

Jo...Amanda Ooms skulle fått ett efter "så vit som en snö". Hon fick ju ingen guldbagge...

Annars: portvin, julöl, julklappar, kryddenjlikor, apelsiner, fakturor,

OCH ett amerikanskt husmorstips: lägg en alka selzer i toan så blir den fräsch lagom till jul.
Köpte det i apoteket i Skärholmen.
Jag berättade glatt vad jag skulle göra
med det då den grå apotektantens mungipor åkte
ned.
- Nej- men vi brukar informera våra kunder om att inte
slänga läkemedel i toan.
-jaha, men vad händer när vi kissar ut alkaselzern då- är inte det lika FARLIGT FÖR MILJÖN?
- nja....inte riktigt
- Nehej men jag tänker köpa alka selzer i alla fall.



Andra bloggar om: jonas inde, beundrarbrev, bengt ohlsson

mosterhelfridtröjan & andra bilder

Broderiet från Moster Helfrids gamla kudde blev en piffig applikation på collegetröjan.



Julstjärna slussens t-bana rulltrappa nyss.



lite mer actionbetonad bild från rulltrappan.




martin bakom glas

jennyholzerjulklappar och ängsliga kalsonger

Vill gärna lägga ut min Grim Fandango&Psychonauts text här-
men törs inte. Aftonbladet kanske blir sura då- för även om den redan har publicerats i Lo-tidningen där ni kan läsa den- så har ju inte AB tagit in den ännu- och Psychonauts är dessutom försenat till februari. Dikten är publicerad här.
Synd: jag ville ju inspirera folk att köpa dem som julklapp.

En annan inspirerande julklapp är dessa Jenny Holzer- skyltar som jag köpt på teknikmagasinet: rullande namnskylt heter den: man kan programmera den med egen text; eller sno någon från Holzer (murder has its sexual side, protect me from what i want, men dont protect you anymore etc)

vet inte vad jag ska köpa till martin...kommer bara på saker som VI behöver, tex bra vinglas, goda viner, god choklad, champagne, Att köpa böcker känns trist för vi läser så mycket ändå...kläder är kul men vi sa att vi skulle vrålshoppa efter jul istället...




Stod faktiskt och höll i kallingar designade Jochum Nordström i shopen på Moderna Museet och var på vippen...men när jag gick mot kassan så ändrade jag mig.
"Ängsligt" var ordet som kom för mig. Det var så rätt så det blev fel. Det är ett ord Martin använder. Det kan vara "ängsligt" att köpa presenter i affärer på Skånegatan.

En ängslig människa bor helst på Nytorget, har barnvagn med tre hjul och dricker kaffe ur Stig Lindberg koppar. Wigerdahl med second handaffär i hörnan Krukmakargatan/torkel knutsson är urtypen för en ängslig människa. Plastlampa och kobratelefon rules.



Alltså: inga kallingar till Martin

Ps GRIM FANDANGO i AFTONBLADET.
Notera hur" räddade mig från galenskap" i brödtexten blev "räddade mitt liv" i rubriken
Ds

mycket tystnad och vitt runt helst

Jag skulle vilja säga några saker i följande ämne

att vara poet är en läggning mer än ett yrkesval

det är något med våra hjärnor

och det skulle säkert gå att mäta

(varför inte i antal L-receptorer i framloben?)

vi komprimerar och esteticerar för att få plats

med det i världen

och i oss själva

som vi tycker är värt

att nämna



t.e.x

livets korthet

förgängligheten

jobbiga känslor

härliga känslor

trivialiteter

hur ljus faller

kärlek

eller något annat


Att skriva romaner är otänkbart- poeter kan inte tänka sig något tråkigare

Handling måste konstrueras, personer måste gestaltas och transportsträckor måste kläs med ord

Det springs uppför och nedför trappor, det gås in i rum, öppnas kylskåp och plockas fram frukt och mjölkpaket, telefonsamtal måste ringas och så vidare. Nej tack, sådant är inget för en poet.





vi är lite lata

vi gillar inte för många ord

det som kan komprimeras ska komprimeras


När det väl är skrivet är det borta

Inga dikter som jag har skrivit finns kvar i min hjärna

det är som förnimmelser bara…minnen av en förlorad värld


Jag älskar en dikt av en amerikan som skrivit en dikt om när han var ute och körde bil med sin brorsa och inget särskilt händer och jag älskar en annan dikt av en annan amerikan som beskriver hur han en gång för länge sedan mött en kvinnas blick i en spegel på en fest.


Jag gillar när gunnar björling skriver "och att du".

När tranströmer nämner glömskans universitet

när ntozake shange skriver "get it and feel good".


en del poeter ingår i kanon.

det gör dem inte till bättre eller sämre- det innebär att de ingår i kanon

det behöver inte vara just dem jag letar efter när jag letar efter dikter

(för det gör en poet : letar efter dikter: på tunnelbanan framförallt men även i dagstidningar och magasin)

jag vill ju ha vänner- döda och levande, helst döda och långt borta faktiskt.



Det finns poeter som är väldigt mycket inuti sina egna huvuden och tillverkar satser

som beskriver tillstånd- de kan hur teoretiska och belästa som helst men inuti dem blir jag klaustrofobisk och vill ut, jag känner oftast inte igen mig



Sedan finns det poeter som sitter på bergsknallar och ser ut över världen och beskriver hur vinterljus faller på en liten krum tall, kanske i samband med något personligt- typ "strax ska jag gå hem och koka korv"

I dem känner jag igen mig mer

Fast de är inte så vanliga här


I mitt land behövs det bara en handfull poeter

Det finns ett par stolar på den lilla scenens upplysta mitt

Där sitter några sedan länge

och runt dem svärmar det nya begåvningar

som brukar bytas ut

ungefär vartannat år


Utländska poeter som lever i diktaturer hyllas i mitt land-

här finns det ingen som fängslar poeter- de som inte får plats

i mitten tystnar på egen hand förr eller senare.



sedan: icke att förglömma: de smarta poeterna!

De som är "song & dance" människor.

De skriver musik och sångtexter och blir ibland rika.

En sådan skulle man ha varit!


Fast helst Arvo Pärt.

Det ska nämligen vara mycket tystnad och vitt runt.

nytt jobb

"Allt fler unga kvinnor får förtidspension"

vad ska jag säga?

ja vad ska jag säga g..?
är du på smällen än?
Är det du och lilla mamsell lundell eller?

Du är ju själv begåvad- är det verkligen så smart att kära ned sig i en konstnär
som blivit daltad med sedan barnsben....omhuldad som ett litet geni..fast han inte är det...
en som enbart sätter sina behov i centrum,
ja som vi med huvet vet att somliga av dem gör...

Kolla dina beavouirböcker, kolla milles och nina björk debatten
tänk mare kandre som dog..tänk på DIG själv...BLI ett geni istället-jobba!
vig inte ditt liv till att dalta med ett manligt barn)

du är ju... närmare fyrtio...
Ja , det är kanske därför ja...du tänker inte med huvudet nej...
(det ska erkännas, det gjorde inte jag heller- men det var ju typ tolv år sedan ...när jag var ung..i alla fall under trettio)
vi är ju bukvägerskor redan- and i am telling you-
this one would have suited you better when young
...when childless...

Fast å andra sidan...
knivsöder är närmare än långt långt söderut
och det finns avkomma som saknar honom
kommer han hem nu?

No fear

Dricker stora klunkar med kaffe och letar efter kopiepapper så att jag kan printa ut mina elevers texter och börja med kritiken..
var på trevlig julfest med ovanligt god cateringmat från No fear Catering det bjöds på geggiga amerikanska revbenspjäll,ugnsbakad sötpotatis i klyftor, jams, lax, kyckling, spenat tacos, chili, sallader av olika slag. Klart godkänt.
Brudarna intog som vanligt dansgolvet och jag satt bredvid och suktade, det är ett dansgäng som jag alltid dras till på festerna- jag gillar själv bara att prata & dricka till en viss gräns- typ kl elva sedan är det ju ofta helt meningslöst att stå och gagga vid en bardisk- fast doktor Anders var där och det var kul att se honom måste tilläggas. Han bad mig fråga min martin om han vill spela innebandy på måndagar- (vill du det martin? och nästa fråga: får du det för mig?)

Tog en avslutnings cig med christian och lidija ute på en bänk på ringvägen. Snackade om att bo i andra delar av världen..kanske Thailand. Sälja pannkakor där.

Ska träffa min nuvarande mjölkko, skådespelarskan klockan tre för att diskutera pengar och hennes bok som jag ska hjälpa henne att skriva...fick manus i går: 160 sidor EN OCH EN som 160 attachment i ett mail. Bara att få i hop alla sidorna kommer att ta en hel dag...Finns det inte något som heter merge? Typ två klick så har man fått in alla sidorna i ETT dokument..Tacksam för hjälp i ärendet
Till middag ska olle och jag äta KÖTT och bearnaise sås och avocadosallad och choklad till efterrätt och jag ska dricka ett glas rött gott vin. Olle får isvatten som vanligt.
Alice får....quorn & bearnaise sås. Ville är i Härnösand hos sin farmor och min snygge man i kostym ja han ska ut med Ulf, han...stå och hänga i en trevlig bar någonstans...

snabb aloha

På väg till julfest med hawaiitema
jag har ändrat tiden på klockan till tio timmar bakåt...(gäsp)
men jag orkar faktiskt inte satsa hårdare..
fast det ska erkännas...jag tog en sväng förbi Små Smulor och letade efter hawaiiskjorta, t-shirt med palm motiv, surf attiraljer, amerkanska flottan keps....inget napp
Däremot tomtetröja till Alice 20 kronor, tomtebyxa 20, tomteluva 20, julgransfot 20
Hur bra kan det bli?

Stoppade ned lite cigaretter som jag kan bjuda runt på....
jag saknar faktiskt mina gamla arbetskompisar....Tjusiga Lidija och Britt i växeln tex. Det är värsta kovärmen där i soffan i fikarummet... Är jag världens enstöring eller världens mest sociala djur..?Jag lutar åt det första men då får det helst inte vara sådana där mediamänniskor...
p3 människor..."jag vill upp" människor

Nu drar jag! Alice är en ängel och hämtar Olle. Martin kommer hem om exakt fyrtio minuter
Apropå mediemänniskor...några av dem jag känner gillar inte att man citerar Beuavoir OCH lyfter sina gamla bröst..Det klickar i huvudet på dem märker jag...

Jag och Jodie

det här är jag...vilken kändis liknar ni själva?
kul idé
För kännedom lär jag också vara väldigt lik Robin, Lisa Ekdahl och Lena Nyman


Fast när jag gjorde om testet med ett annat lite mer vardagsbetonat foto...så blev svaret detta:
Chuck Palahniuk

ps klicka alltså på rubriken "jag och jodie" ds

where have all the cowboys gone?

tack deep ed- vilken OTROLIGT underhållande blogg- hur ska det gå för det här unga geniet?

Min son är kung

Och har tre svärd- fast kronan kallar han för "hjälm"

dumplings me adhd

Låg och kollade på en kinesisk film om en skön ung dam som var mästare på att göra dumplings som han som fotat "in the mood for love" har fotat. (Dumplings 3 extremes)
Martin sa att det var en skräckis. Men så visade det sig vara aborterade foster hon blandade i sin köttsmet och då stängde jag av.
Någon måtta får det vara i dag.

Jag passar alltså på att göra det jag aldrig aldrig gör annars- läsa och kolla på film på dagtid. Nörretranders bok "märk Världen" om vetenskap och intuition går det sakta sakta framåt med.

När vi till vardags pratar om information så menar vi egentligen exformation, dvs vi tar bort det mesta, annars skulle inte budskapet gå fram…
Att skala bort rules. Ett totalt kaotiskt kök innehåller mer information än ett städat. Men någonstans mittemellan kaos och ordning är komplexiteten som störst..
Fast fråga mig inte vad jag menar med komplexitet-- eller med information heller för den delen...eller vad termodynamik är? algoritm?

det märks att man inte gick NA
jag har som stora maskiga hål i mig
så jag bläddrar tillbaka och läser om och läser om
men vill passa på nu när jag är lite drogad
för annars har jag så svårt att ta in nya ämnen, är lite adhd-ig

bilden har jag sålt: den föreställer ungas situation på bostadsmarknaden

Ute med snygga systrarna Soukkan

Paula tog med mig på galleri på torsgatan där den fd Enstabon, Martin Luuk gav ut ett häfte med texter: "Jag ska sluta träffa folk och umgås via kommunikéer". Sen gick vi till Tranan och mötte upp med Boris som varit på julfest Pelle kom till slut, hela vägen från Sundsvall. Då blev vi glada. Han hade hyrt lägenhet där en vecka. Det kom ett stort gäng handikappade sundsvallsbor varje morgon och väckte honom och började dammtorka hela lyan. De hade arbetsträning. På väg hem köpte vi lite chips som vi mumsade på i tunnelbanan. Och en påse med julskum fast det glömde jag fotografera Avsked vid Slussen. Tack för i kväll

vitt ställe, morfin och gitarrmongot

Jag är på väg till det vita stället
Som är som en parfymdisk på NK
Fast utan parfym och där de flesta i personalen
har sjukvårdsutbildning

Jag har skitiga jeans
Dr G ska skära i mig snart

Jag hostar

Till och med golvet är vitt dit jag ska
Stället verkar inte ens vilja andas hjärta- varför?
Bryr sig inte de rika om hjärta?

Varför är jeansen skitiga?
Jag blir galen

Har en bok om Vetenskap och intuition med mig
som jag en gång lånat av Yusie och glömt lämna tillbaka
Om Maxwells demon och molekyler som rör sig i olika hastighet
Men som inte vet om själva om de är kalla eller varma

Det är en märklig dag- jag ska få nya bröst
Ja så är det

Möter en kvinna i entrén
Hon har ett alldeles uppsvullet ansikte
Med blåmärken här och var
Hon ska tillbaka på omoperation-
Ansiktslyft
Jag ser de svarta trådarna i hennes hårfäste
”det blev något fel” ”förra måndagen”
Hon är nervös och ledsen, vill prata…kanske varna eller klaga
En sjuksyster tar snabbt hand om henne och leder in henne i ett rum och mig in i ett annat
VITT rum förstås med en stor rund lampa i taket, morgonrock, toffla,teve


Nu har Doktor G ritat med spritpenna på mina tuttar och pratat ärrbildning.
Man syr inte uppe på huden
Det blir för hårt slitage då, man syr som nere i ett dike om jag föstår saken rätt, det blir lite krulliga ärr. De kommer bli snygga om ett halvår. Doktor G mobiltelefon ringer tre gånger. Sist jag var här på besök ringde den också- då var det hennes mamma- nu verkar det vara två patienter och en familjemedlem som hör av sig. Skumt att svara. (jag undrar vem hon är…skulle vilja skriva ett personporträtt på henne…hon verkar inte lycklig…vad säger de om kirurger och självmord? Ovanligt hög frekvens.)
Dr G tar kort, vårtorna ska upp ett antal centimeter, det står 23,5 och 24 med spritpenna på axlarna. Jag gillar henne på något sätt…tycker synd om henne….skumt att en plastikkirurg som kränger skitdyra operationer kan väcka ömhet. Jag säger att jag inte vill veta så mycket detaljer
- I nästa liv blir jag kirurg, sa jag och viftade med armarna.
Hon skrattar till.

Sportbehå i minst två månader, 2 citadon max var sjätte timme, ingen träning, inga lyft.
Hon verkar vilja att jag ska lägga in silikon..har tagit upp det två gånger att jag kanske kommer tycka att jag förlorar min kvinnlighet. Jag säger att det inte gör något, att stora bröst är ute…(förmodligen hör det till deras roll att sälja in idén i alla fall- nöjda kunder kommer ju inte tillbaka)

Den här kliniken har problem med internkommunikationen märker jag. De kommunicerar olika saker så jag blir osäker på vad som gäller. Och skumt att doktorn ska vara tillgänglig i mobilen under samtal med patient. Det här är sjukvård utan….själ…och här är jag.
Jag skulle kunna jobba där tänkte jag i natt- skulle lära dem att kommunicera bättre med varandra. Kommunicera samma sak och se till att det blev lite själ där…det skulle sälja bättre då.
Jag gillar verkligen morfinbaserade citodon-fast jag har inte sovit på hela natten- jag tänker….på filmer…artiklar.. manuset….gick upp och såg filmen ”gittarmongot” kl fyra i morse. Ruben Östlund rules! En riktig göteborgs auteur.




Andra bloggar om: akademikliniken, bröstoperation, morfin, själlöshet

tantmössa, palindrom och self made bruttor

Såg "Palindrome" i går . Av Todd Solondz, han som gjorde "Happiness" och "Welcome to the dollhouse". Han är bra på - och rätt så ensam om - att gestalta pedofiler som människor kan man ju lugnt säga. Och huvudpersonen Aviva spelades av ett gäng olika skådisar: alltifrån tanig röhårig tolvåring till trettioårig superfet svart donna.

Sedan mitt familjeliv började för ett par år sedan har jag nästan helt slutat slinka in på undergroundfilmer på Zita och så..Saknar det lite märkte jag när jag såg filmen i går.
Nu somnar jag ju helst till....skit....Fast när jag lämnade igen filmen på number one kunde jag inte låta bli att hyra "Gitarrmongot" som ska vara så bra.

Findus köttbit med kryddsmör och potatisbollar: 33 kronor från affären vid nedgången till t-banan Slussen. Affären är inte helt att lita på, den verkar drivas av ett gäng halvalkade medelålders killar, lite för många" utgånget datum" varor. Man kan gissa att tjocka tanten med yllekoftan som sitter i draget i kassan är en av herrarnas mor som jobbar gratis...(härliga blogg- här behövs inte kolla fakta)

Har skitigt hår, rosa tantmössa och har läst klart boken "Karriär". Vet inte vad jag ska säga om den. Det verkar jobbigt att konkurrera så där mycket. Och det verkar som om alla kvinnliga chefer har någon "chefsman" i familjen (antingen är de gifta med dem (Adamo tex) eller så är det deras pappa (Axelson- johnsson) Self made kvinnliga chefer- finns de?

Apropå self made: Jag kommer aldrig att glömma hur irriterad jag var på Mosebacke en gång när jag läste dikter där. Först ut på scen Marika Lagerkrantz som med sin tillgjorda skådisröst läste pappas dikter och fullkomligen överöste lovord över sin Älskade Far och definierade sig själv utifrån sitt dotterskap. Jaha, dags för nästa madame: Maria Vine. Hon fullkomligt överöste sin Arthur med lovord och definierade sig utifrån sin hustruroll. Så boring.

post it rules

tack vare yusies och mias synpunkter så har berättelsen på den vita tomma duken ersatts med dessa lappar...
Kolla: jag klarar av att ha TRE parallella spår samtidigt.
gul, rosa och orange

Kyckling på rygg och en minuts skrik

Köp Färsk kyckling. Smörj in den med olivolja, oja, salt och peppar och lägg några några citronhalvor, ett par vitlökar och ett gäng soltorkade tomater inuti och tryck dessutom in ett par tomater under skinnet. Ställ in i ugnen ca 200 grader i ca 1 timme. Perfekt! Vi käkade den nyss med lite pitabröd och sallad med avocado, romansallad, parika o rödlök och Mormor Signes dressing (dvs 3 msk olja, 1 msk vinäger, lite salt, lite peppar och en halv tsk socker)¨
martin och jag träter dock om på vilket håll kycklingen ska in..jag hävdar att den ska ligga på rygg, han hävdar att den ska ligga på mage...men då sticker "hålet" rakt upp....jag frågade killen i charken på Ica i Liljeholmen och en tant vid mjöl o socker hyllan men de visste inte
Inte ens min egen mor Birgitta visste!!

Alldeles nyss... störde olle alice i alice rum och alice sa till olle lite för hårt kanske och då skrek martin till jättehögt och jag kände irritationen stiga mot martin var beredd på att kasta mig in i grälet...MEN som av ett under- det löste sig av sig själv.
Alice hejdade sig, fick beröm av martin och hon gick in i vardagsrummet och pussade på Olle som kollade "pang-pang pappan" (dvs the "incredicbles") och sa förlåt och martin kom in hit där jag är och log och frågade om jag höll på att försvinna in i min egen värld och jag log och sa...nej.

Ny soffa

För kännedom så har jag o en lite butter kille (va? e inte din kille hemma?) burit in två likadana sådana här soffor nyss.

olle o jag o alice hittade dem i FYND hörnan på ikea i går halv åtta på kvällen när vi bara hade servetter och ljus i gula kassen o hade käkat middag (pasta o köttfärssås 10 spänn!).

Helt fräscha stod de där i Fyndhörnan för halva priset!
Man måste köpa och ta direkt- så Alice o olle fick en tjuga o gick o köpte glass o jag fixade med räntefria krediter och baxade kolosserna genom kassan med alice hjälp. lite småsvettigt men det var det värt.
Nu känns det som vi tjänat 11 000
Hoppas nu bara martin kan softa i dem...att de inte är för korta....

Här kommer Frankie Boy i Örnsberg

På väg nedför backen till Örnsbergs tunnelbanestation.
Har precis passerat Bil 2000.
De har äntligen fått Chevrolet Capricen såld .
Möter en kvinna i lite för stor täckjacka.
Ser att hon inte har någon tröja under.
Hinner tänka..
sjuk...

Det är sol

Richard Hawley börjar sjunga i öronen på mig.
Och för första gången på hundra år
känner jag hur hela tillvaron blir
poetisk
och hur all längtan,
alla promenader downtown som någonsin gjorts
under hela nittonhundratalet i
alla städer
sammanfaller just här
där jag är

Coles Corner heter plattan. Och killen är engelsman, fan trot.

Nya boots..eller

De här köpte jag fast ljust i gråbeige
Ska jag ha ågren..?
1600 spänn...
fan jag fyller fyrtio nästa år
ska jag alltid hasa runt i stövlar
från Din sko som pajjar direkt?
Är det värdigt..?

till lunch: kycklingrätt för 25 kronor...

öppet köpt i två dagar.

Snart blir det filmfest

Berättelsen ska vara klar första december.
Nu heter den "Climb the beauty"
Tyckte det var bättre än "Fallet"
Kanonmanus med den sköna skådisen Ulla och Tommy Mommy är med och musiken är gjord av denne ascoole person och hon som spelar huvudrollen är inte mindre än denna sköna donna- det kommer bli succé!

Lagt in den här bortglömda killen i en drömsekvens.Kändisparty blir det nämligen. Anna Book ska också vara med. Och faktiskt på ett djupt plan spelar denna dam en stor roll..I alla fall hennes kläder och skor och apparation.

Jag håller på att lägga in dvärgpetsarna i manus nu...hon som ska besluta om pengar gillar nämligen djur...jättemycket..så nu gör jag en köpa hund scen...vad tror ni?
snart klart...det fattas bara lite...djupsinne...men det kommer...jag menar: en film kan ju inte bara vara biljakter, hångel, begär och lögner och svek...det måste vara lite djupa saker med....typ grip dagen....typ...att älska är svårt....

några bevare mig

En massa kids springer runt på Götgatsbacken med kameror i högst hugg och stora yllemössor och förväntningar på livet...Nu är de säkert ute på fotoskolelärarens initiativ för att ta bilder av "STADEN"
Ungdomen bara väller över oss, som en organiskt pumpande vilja som ska uppfinna världen igen och igen. Bevare mig. Och det tar heller aldrig slut.

Man kan attackera kvinnor i fyrtioårsåldern som har barnvagn eller som adopterat små kinesiskor och högljutt anklaga dem för att vara för gamla för att vara mödrar. Skälla ut dem för att de mognat för sent, att de levt oansvarigt och slampigt i alltför många år. etc. Eller åtminstone inleda en dialog med dem för att hela tiden insinuera att de är för gamla för att ha barn..

Om jag tvingades till standup yrket så skulle jag i synnerhet piska handikappade och medelålders kvinnor. Det skulle bli mycket hörapparat...och eventuellt några taskiga skämt om barn.

Extras funkade. Det fanns ju en värme i den dessutom. Andy stod och väntade på Maggie på slutet och hon vågade NÄSTAN gå fram till den snygga killen.

Unga chefen och kaospiloten från Marstrand Patrick Liljegren, chef för Södra teatern, äter lunch med okänd kvinna på Ljunggrens. Bevare mig.

Bild av naturens under :Ernst Haeckel

Det snöar på Hökens gata

Och inne i den italienska delikatessaffären trängs Manchegoostarna med serranoskinkor, gorgonzolor och exklusiv choklad som det står "grand cru" på.
Snart beger jag mig till Storängsbotten på ett hemligt ärende och när jag pratade med Gudrun i går sa jag att jag kanske borde skriva journalistik om det. -Nä, sa hon. Vissa saker kanske det i dina kretsar är bäst att hålla tyst om.

Har ni inte läst Zaremba i Dn så gör det. Fast gud vad ARG han är på Pål Hollender. Jag blir nästan misstänksam. Hollender satte ju precis fingret på letternas "Nenozimig". Vad ligger mer begravt här...?

För övrigt är det jul snart och jag vill ha 2 likadana soffor i vardagsrummet. Kolla in dessa från Ikea. Eller sådana här chesterfield, fast de är inte sköna kanske...man måste ju ibland sova på dem...

Kinespennalisterna

ja i alla fall en sekund av detta mästerverk! vlog it! emottar tacksamt alla tips på enkel videopublicering. söndag kväll. alice ser på medicinmannen, martin läser om kissinger och är sur för att jag lät otrevlig förut, vilket jag gjorde,
jag hade lagt olle i evigheter och ville kolla eposten, har sålt ett jobb till TVÅ tidningar och har precis fått reda på att namnet på mitt favoritpel: psychonauts i vissa kretsar är sådana som exprimenterar med syra och andra verklighetsförändrande preparat. Toppen. ja, vissa spel är som kokain, andra som lsd. så är det. Dopamin etc
åt mycket gott i fisksätra: kokt stekt rött fläsk och för första gången lotusrot (vilken vacker rot!) i vinäger socker och salt...nu ska han med vackra huvudet få en kram och hon , stintan som nyss tittat klart på teve och MÅSTE sova.

karriär&vanmakt&sara&bob

Har inte bloggat på länge, varit i Lund och jobbat i tre dagar. Läste Veckans affärer på flyget. Det stod om boken KARRIÄR av Gunilla Ahren Här slår hon hål på myterna om att livet skulle vara rättvist, att man måste ha tur, att man ska vara sig själv och att det lönar sig att vara god. Jag har beställt den och återkommer senare i ämnet.
Det är ju den klassiska kristna myten som Markis de Sade slog hål på redan i boken Justine., dvs att Dygden går det aldrig bra för...




Jag är lite låg trots att det går rätt bra just nu. Om depression är den känsla av vanmakt som infinner sig när det inte finns några yttre skäl till varför man inte gör bra ifrån sig..då är jag deprimerad. Ska skriva i hop ett treatment som ska vara klart 1 december. Ska berätta MIN story och kommer inte på den....det blir helt...tomt...har satt upp en stor vit rullgardin på väggen i rummet där jag sitter..för att skissa på....kommer inte på ett skit. Förresten har jag flyttat in i frilanslokal på Söder OCH HÖR INTE VAD NÅGON SÄGER. Jag måste ju känna folk för att höra dem...Det tar på krafterna att vara trevlig o intresserad kan jag säga...



Föreslog Martin i går kväll att vi skulle försöka resa iväg alla i vinter...men han ville inte prata om pengar i sängen sa han..jag ser bara en mörk vinter framför mig...att man dricker ett rött vin och somnar på soffan dödstrött kl. 21.00

Måste hända något i huvudet snart annars tänker jag....
Min man satt förresten med tårar i ögonen framför datorn häromdagen.
När han läste om Sara och Bob här:
Det är bara ett av skälen till att han är mig så kär
i kväll: kött, sallad...kanske ren...
Nu google earth efter tips från Torgny...

Post bowling

Jag är på väg till Stora Mossen där min älskade bor.
Jag har ingen bil men hon är tjock och varm.
Snart får jag hemmagjord pizza.
Ingen kan se hur lycklig jag är.
Mycket snart är jag framme.
I hennes blick ska jag vila.

Du ser en medelålders man i tunnelbanan.
Han har en väska med ett bowlingklot i.
Du ger honom en kvinna i Stora Mossen.
Du är nöjd.
Du skickar dikten till en dikttävling.
Din förra kille vinner dikttävlingen.
Du börjar fundera över vad som krävs av ett stycke poesi.
Du slutar aldrig att fundera.
Det är bra.


Andra bloggar om: poesi, morelli, poet, dikter,

Stängt för säsong

Jag är golv av gamla tiljor
Jag är öppen dörr genom vilken solglimt
Jag är tomma sammetsstolen
Jag är dike för orkester
Jag är nedrasad ridå
Jag är öde Jag är knirr

En gång var pjäser här:
tragedier mest men ”med komiska inslag”
som det stod på dörrn

En kvinna var det jämt här
Hon spelade samma roll
om och om igen
fantisera
vara kär
ligga med
Det kom inhyrda skådespelare
och kvinnan sa sig älska dem alla

Hon grät och hade sig när de försvunnit ut i ridån
Men lika glad blev hon när en ny äntrade scen
Hon såg aldrig någon skillnad på dem, tossan

Det blev så småningom tradigt
fler och fler stolar stod tomma
sist var bara kvinnan kvar
hon öppna dörren och gick hon med

då blev det lättnad

Jag är golv av gamla tiljor
Jag är öppen dörr genom vilken solglimt


(skriven kring sekelskiftet precis innan jag träffade mannen i mitt liv kan tilläggas, man måste städa ur ordentligt och bli riktigt tom. Jag minns att en redaktör/poet Joar Tiberg på Ordfront tog in den..(snygg kille..klicka får ni se....det tyckte han själv också vad jag minns) Han kunde inte låta bli att påpeka att den är lite för Gunnar Björlingsk för hans smak...Fast jag är inte en tom teater längre...jag vet inte vad jag är.... )


Ville drar Olle i parken. Olle har haft klubban i mun sedan klockan elva. Nu är hon halv ett...väl spenderad krona kanske man kan säga...













Ville plåtar mig vid samma tidpunkt dvs 12.30

En rätt dyster dag som kanske blir bra

Me and a photograph of a syrian man, photographed
in the seventies by the guy who had the photo store on the same street as Afamia hotel behind the central Post Office in Damascus...


My livingroom with autumn leaves outside.
Olles wooden train and his lego all over the floor

Ovanstående snapshots är framförallt ägnat min 21 åriga Olof Palme kompis Basel i Syrien som jag precis msnat med. Ja, han ser ut som en ung Palme och är skitsmart...I framtiden blir han nog premiärminister..eller fängslad...eller både ock.

Jag borde vara glad -för min finfina artikel om Grim Fandango o Psychonauts är såld- men jag är inte riktigt glad....tvärtom...
Det har förstås med min inre förnäma självbild att göra...
Dagar som denna den krockar med den krassa och inte särskilt glamorösa verkligheten-

Blir så trött på DN "som tycker mycket om den men som inte har en krona! tjena vad ni inte har en krona..

Jag tycker jag är skyldig Tim Shafer att få den publicerad...och SVD som hållit mig på halster i flera veckor. Och Olle skrek efter MJUCK hela tiden när jag pratade med olika redaktörer...nu känner jag att jag inte kan vara helt ärlig...Här går det helt klart en gräns för hur mycket jag kan bita i de händer som eventuellt kommer att föda mig i framtiden....Och strax innan lunch ringde en helt fantastisk redaktör med skitbra smak OCH pengar!

Så nu går den i alla fall tryck och ni får själva försöka hitta den....good luck.....ha ha...det kan bli svårt.

Min käraste Martin sa som vanligt att det är skumt att jag blir så arg när jag får nej...och jag fräste åt HONOM i telefon. usch... Jag är inte värdig...

Ska göra lasagne..Ana o tony kommer. Och min syrra Ingrid. Och mamma kommer med Ville. Jag måste dra ett varv med mirakelduken med lite ajax på så att det luktar fräscht och fint.....

Kul idé...pappa i huddinge rules..

2005 i bilder

Känner förresten igen några på bilderna...världen knyts i hop....

Ja..ska den saltas eller?

Fredagkväll. Nu ska vi ska laga teryakifisk. I receptet står det tonfisk men jag köpte hälleflundra för det var billigt.
Martin är sur på mig och säger att jag "styr allting"-han försökte följa receptet slavisk och lägga fisken i en massa salt i kylen en halvtimme. "för att dra ut vätska"

Jag påpekad vänligt att det kanske inte är så smart att göra exakt som den Dukiko Nuko (eller vad hon heter) säger i boken eftersom det är en helt annan slags fisk- och jag har också ett starkt minne av att Martin en gång vrålsaltade en vitfisk...
Då blir det gräl. Jag lämnar köket och oljan börjar ryka på spisen. Men nu har han i alla fall tagit bort en del av fisken och saltat den så vi ska snart prova båda varianterna--

Jag lovar att hans kommer att vara för salt!

Till fisken gjorde jag en sås av kirinbrännvin, socker, soja och vitt vin och socker. (systembolaget i Liljeholmen var helt byst. Helle Klein stod i kön bredvid med sin rödbrusiga gubb-man. De lassade upp en massa starköl i kassan.


Tillbaka till intressanta oss: Salladen består av paprika, rödlök och selleri dränkt i balsamvinäger, olja, salt och socker. Till middagen dricker vi ett Riesling från Sydafrika. Om vi nu klarar att hålla sams...fast just nu känns det så...

Lyrik och kropp

För vissa kulturpersonligheter
är det lyriska tillståndet
en slags stillhet

När de kommer på
något riktigt klokt
så känner de
en stilla förtjusning,
en liten rysning,
ett litet attjo
med små bokstäver

Tre bubblor
och sedan inte något mer

GO AWAY
SAY NO MORE

Men för den som har maximal brain advantage
så kommer estetiken mer som en spya
eller ett vulkanutbrott

Ja som lava blandat med egenkärlek
kommer språk upp
ur en omtumlad
- men förövrigt tacksam
och i alla avseenden perfekt -

kropp

Hjärnor, Älgsoppa

I morgonkväll kommer Sten för att träffa sitt barnbarn och gå på Nationalmuseum.
En god älg och kantarellsoppa finns på tasteline.com.  Fast den bjöd vi både svärmor Carin och sjuksyster Tommy på. Tommy berättade om hjärnan så bra att jag önskar jag hade gått NA och blivit läkare istället. Kroppen och livet är ju så intressant. Men det tyckte inte jag som tonåring. ( då jag fortfarande ägde den där förlamande friheten att bli det jag ville)

Då på åttiotalet tyckte jag kropp var något ytligt, som saknade värde om det inte var snyggt. Själ däremot. Det var grejer. Läsa läsa boken strunta helt i kroppen…
Efter älgsoppan diskuterade vi bland annat dödsorsaker. Jag vill inte ha någon dödsorsak när jag dör. Tommy sa att det mest generella man kan säga är att man dör av syrebrist. Det tänker jag dö av. Men njursvikt verkar inte vara så kul. Efter några dagar har man förgiftat sig själv till döds. Scary. Och hjärnor, inuti folk  som dricker för mycket, krymper och skramlar inuti kraniet. Förresten börjar hjärnan krympa redan vid 25. Vi blir mindre smarta men mer…komprimerade kanske…NOT?

en late night ljudblogg

Blogg Blogg
Bloggi Moggi
ma ma
mammas lilla
doggi

Cykla till Skärholmen i regn

Åkte till Skärholmen och fick brösten fullkomligt utplattade i en mammografiapparat. Satt i väntrummet ett bra tag innan det var dags att gå in och manglas.
Så många skröpliga människor i samma rum. Det var som att sitta inuti en Roy Andersson film.


Vad är det med folk? En tant hostade så hemskt så att man trodde lungorna skulle ramla ut.
Sist jag såg så mycket sjuka kroppar var förra våren i Karolinska sjukhusets entré. Då var det som att stå i ett hav av hundratals, haltande, hostande, hasande individer som rörde sig fram och tillbaka...som anemoner. En transvestist hasade förbi i höga skor. Fast hon/han gick med själva vristen och själva skon låg böjd mot marken.


Jag skämdes nästan...Mår vi så här dåligt? Tänk om det kommer en utländsk delegation!


Sist jag cyklade ut till Skärholmen var det sommar. Nu är det så mörkt det kan bli där bredvid E4an på cykelbanan bredvid industriområdet i Sätra. Stora elmaster tornar upp sig ovanför och bilarna susar förbi till vänster.


Jag åt lunch på China Sea. Det skulle vara kyckling Sechuan med stark smak 60:- men det var en halv liter bambuskott i burk o burkärtor med några få strimlor kyckling. Det enda som var bra med lunchen var chilismaken. Det var starkt precis lagom länge i munnen. Varför är det alltid så mörkt på kinakrogar? Igentäppta fönster.


Gick förbi Myrorna. Mötte en dagispappa som såg lite skamsen ut. Nähä, det passar inte in i bilden du vill att jag ska ha av dig att vi ses här eller? Cancerfri cyklade jag hem i ösregnet. Förbi de unga föräldrarna i Mälarhöjden som lastade ur sina audikombi bilar och släpade in barnen, maten och blöjorna i trävillorna.


Till middag kokte jag fullkornspasta och gjorde en sås med falska crabsticks, avocado, saffran, grädde o lite buljong. Jag tyckte det var gott. Alice och Olle var likgiltiga.

Om döden

Var läste jag det
om den behårade kvinnan
vars make var impressario åt henne
Apkvinnan

De for land och rike runt
Tjänade grovt med stålar
Hon dog 1950
Men slutade inte turnera för det
Höll på i tjugo år till
Nu med namnet
Den döda Apkvinnan

Impressarion lät minsann inte döden sätta punkt
För affärsverksamheten

Flott

Misslyckad frukost

En gång förr länge sedan åt vi en frukost utan att bråka


När jag vaknar säger jag till Martin: "hur ska den här morgonen bli behaglig?" Den goda viljan är alltså stark...till att börja med

Vi läser DN (varför är det ingen text i tidningen längre- det är ju bara onödigt stora foton på var och varannan sida?) och dricker kaffe. Tio över sju ber jag Martin att väcka Ville. Olle har ätit, Martin har ätit. Jag och Alice sitter fortfarande och äter frukost. Martin låtsas inte höra. När jag frågar igen svarar han att det är bättre att låta ville sova en stund till.

Jag undrar när Martin tycker att Ville ska vakna." kvart i åtta kanske? då kan ju du se till att han är klar att gå åtta!" Jag blir irriterad- kan inte Ville få tid på sig som alla andra- Vem är Martin att inte vilja väcka honom?

Martin smäller igen dörren och går in i vardagrummet

Nåväl- tjugo över ca kommer Ville insläntrande i köket. Jag gör te och mackor till honom. Sedan hör jag hur Alice låter snäsig och otrevlig och ville säger "måste du låta så där?" Då blir jag skitarg på Alice-säger till och med "håll käften" vilket jag skäms för. Alice blir först tyst, sedan rusar hon ut och skriker "jag hatar det när du bara skäller på mig- ville lät otrevlig först"

Alice smäller igen sin sovrumsdörr

Jag smäller igen köksdörren och sitter i lugn och ro med Ville. Han är rätt opåverkad av alla utbrott.

Martin säger att det alltid är otrevlig stämning vid frukosten. Ja ha, så lösningen är att inte väcka Ville? Då är det bättre att vi inte bor tillsammans överhuvudtaget säger jag. Inte vet jag vem som var dum först, säger jag till Alice. Om du bara hade väckt Ville när jag bad dig så hade jag kanske haft lite högre tröskel när jag hörde Alice fräsa till ville, säger jag till Martin.

Nu finns det alltså ingen god vilja kvar. Alice går till skolan. Martin tar Olle till dagis. Givetvis är tre par fingervantar borta. Jag kör Ville till skolan med min cykel. Nu ska han vara med sin pappa hela veckan...och jag ska jobba.

I Damaskus

Damaskus by night sep 2005

Jag var och gjorde ett journalistjobb i Damaskus
som tidskriften BRUS (som ges ut av Ungdomsstyrelsen) köpte av mig.

Att vara journalist är ju något märkvärdigt i enpartistater. Jag kom knappt in i landet till att börja med. Killen i passkontrollen kliade sig i huvudet och hämtade chefen och tolkar innan jag kom in.
"Freelance?" what is? freelance? newspaper?
Men eftersom jag var inbjuden av syriska regeringen så fick de till slut sätta en stämpel i passet.

En femtedel av Syriens befolkning arbetar antingen som poliser, militärer eller hemliga poliser. På gatorna såg man i bland gubbar som såg sura och misstänksamma ut.
-Typiskt för hemliga poliser, sa min vän.

Och i Syrien inser man att det inte går att prata om Irakkriget utan att börja med vad som hände i Israel 1948. Fast under veckan kände jag mig ideologiskt kidnappad av några av de palestinier vi träffade.




På en fritidsgård fick vi se en hyllningsfilm tillägnad en ung palestinier som dragit till Irak och bombat amerikaner och sedemera blivit skjuten. Här hyllades han som en martyr. Och en av kvällarna hamnade vi på en fest i det palestinska området i Damaskus. 300 personer minst, 90 % män.

Telefon med dött barn på
Vi fick tårta och te och vi klappade händerna med musiken. Gubbar med k-pist stod utanför huset och vaktade. På en telefon hade någon klistat ett foto av ett dött barn med blod i munnen. Jag som trodde att vi varit på väg till en restaurang ville bara äta. Jag ville inte veta vems död de firade i kväll. Tolv på natten fick vi äntligen mat.





Jag lärde känna Aliaa, en djupt troende och from tjej som pluggat genetik i Spanien. Hon bodde hemma med sin mamma (pappan var död och bröderna utomlands) i en fin lägenhet i bergen med utsikt över stan.Damaskus moskeér lyser gröna om natten. För tio år sedan hade en ung man friat men Aliaa tackade nej. Mamman var fortfarande arg för det. När vi sitter och pratar kommer det en harang på arabiska. Mamman tycker Aliaa pratar för mycket...


Aliaa var i Spanien när bomberna smällde i Madrid.
Hon kunde knappt lämna huset förrän det kom fram någon och bad henne förklara hela sin religion. Roligt och svårt att diskutera tro med en så djupt troende person som verkligen tror på änglar, demoner och livet efter detta. Hon påminde faktiskt om min gammel moster Helfrid Nathorst-Böös. Och jag blev full i skratt när vi kom hem till dem. Nog hade de finrum alltid. Precis som moster Helfrid och Gerda och min egen mormor Signe.
- Vad tror du på? frågade hon mig.
-Ja, min värld är kaotisk, svarade jag. Det finns ingen gud och ingen "masterplan" och det enda liv vi har är just detta. Men just därför tror jag på att försöka vara god, visa respekt och att känna kärlek.



Jag fösökte ge den fromma ateismen ett ansikte och Aliaa det fromma islam. Vi enades om att det är bra om människor med olika religioner kan bo granne med varandra. Man kan ju alltid tala om var tomaterna är billigast och var brödet är bäst.... Det borde inte vara så svårt....Så har ju ofta den moderna staden funkat tänker jag.


Heja resandet säger jag bara och jag har också fått lust att läsa poeten Adonis som kommer från Damaskus...

Om författares ekonomi

Författare som det går bra för
-ekonomiskt-
Reser över jordklotet och använder sig av
”natt i burundi”
”eldblossens beirut”
och andra exotiska titlar

Författare som det inte går bra för
-ekonomiskt-
Stannar hemma i förorter
Och gömmer texter om sina liv
I ljusbruna koffertar på vindskontor

De skriver aldrig om gurkmeja
De skriver på sin höjd om
salt
socker
och möjligtvis avokado

De träffar inte Elie Wiesel över en drink
De träffar istället grannen nedanför, Jan Erik
vars vänstra öga pekar utåt istället för rakt fram

De vet ingenting
om bokmässor
De vet ingenting
om guineafolkens säregna sånger
eller vilken färg Joyce Carol Oates
man hade på slipsen

Men de vet
att när indirekt dagsljus faller på hud
Blir huden blå
och att solljuset gör huden gul
och skuggorna violetta
De vet att liv
De vet att skriva liv
De vet att försöka


Andra bloggar om: Ekonomi, Joyce Carol Oates, författarskap, Elie Wiesel, avocado,

Tjugo över sex

Nä, jag kommer inte kunna skriva en dikt varje dag
och jag vet inte hur jag ska knyta i hop min text med världen
Vilka ord ska jag länka till?

Martin har knådat in en bit entrecote med röksalt och steker rotselleri som han sedan ska blanda med buljong och grädde. Jag var en vinsnobb i går och köpte en flaska Pinot Noir som vi båda tyckte var äckligt, svårdrucket, strävt...
Nej tacka vet jag det mjuka californska Chill Out i rosa kartong som är "great with lakes and lazing"
Alice bakar Alvas pepparkakor hos mormor. Olle och Ville kollar Bollibompa och jag är slut som poet. Fast jag är en jävel på Psychonauts.

Nordanvind

Vi vandrar genom hösten som aldrig vill ta slut
Det blåser från norr i dag
Hela förorten prasslar av gult och rött
Vintern lurpassar runt hörnet
Men längst med husväggarna är det sommar

vi äter tårtbitar med blå marsipan
på konditori i midsommarkansen

där luktar det som förr
farmor och farfar
nikotin och surt ylle
folkhem och tobaksaffär

gubbarna vet inte vad de ska göra av händerna nu
när de inte får röka längre
barnen bråkar om en en halv fralla
Essingeleden knakar

Min mamma

Jag sitter på en grön bänk
I hörnan Tegelvägen och Stockholmsvägen
I villaområdet Ensta, i förorten Täby
Min son sitter i sin blåa vagn

Nu kommer stark vit sol

Inget särskilt händer
Nyss gjorde jag mamma rädd
När jag kvart över åtta
PÅ MORGONEN
talade om ordet
om makten
i hennes kök
där golvet alltid är täckt
med hundskålar

Det där är stora ord,
sade mamma,
själv tänker jag mest på
jordnära saker.

Som vad?
Ja, som att en av hundarna
just nu BAJSAR BAKOM
din stol!”
Hon reser sig och går
för att hämta en trasa
förgrymmad


Men snart kommer bussen
det är en stark vind i dag

Min pappa

Min pappa har pigmentfläckar på händerna
och en stor oldsmobil vars stolar man kan flytta med knappar
uppåt nedåt framåt bakåt.

Han har jämt kostym
vardags som fest och hundratals slipsar
på ett slipsräcke på garderobsdörren.

På åttiotalet tog jag ofta pengar i hans plånbok
för att kunna gå på Bistro Boheme

för att kunna kräkas mellan bilar
och bli påsatt av främmande män.

När man frågar: ska du köpa dator pappa?
berättar han att han redan har dator
För på hans kontor i Sundbyberg står
det en hel radda med dammiga IBM datorer
som man måste kunna DOS för att manövrera.

Han har mobiltelefon.
En Motorola med ett enormt aggregat
som man får bära med sig ifall man vill ringa.
Behöver du en räknemaskin? sa pappa och pekade
på en jättekoloss med sladd. Nej tack jag har.

Pappa går ofta på Rotary.

-Ja det var en mycket känd läkare där som arbetade med att få ner folkhälsan.
-Vaddå få ner? Få upp folkhälsan kanske?
-Ja, jag vet inte. Han var duktig i alla fall. Mycket framgångsrik.

Han älskar namedropping fast han minns aldrig några namn.
Pappa kan inte längre mäta med tumstock. Han badar badkar cirka tre timmar om dagen. Sedan sover han på det. Mamma blir arg och ringer husläkaren i smyg.
Han ska ha cipramil för att orka skotta snö. Det enda han orkar är att vattna julgranen en gång om året säger mamma.

När jag lämnar mitt föräldrarhem sitter pappa i dunklet i fåtöljen i allrummet med händerna på handtagen. Utbredda vita fingrar lyser. Han ser så gammal ut, så trött. Jag ser honom för första gången. Han är ju på väg bort.
Och vreden över att pappa inte längre kör bil bäst har svar på alla frågor, kan allt
Stillnar.

Om den gamla på Skanstull

Hon väger 35 kilo och har blivit fågel
Den högra klon håller krampaktigt i käppen
Blåa kappan blåa väskan blåa skorna

Det vita på huvudet är hår
Ögonen har hamnat långt in i huvudet
”de gör det på oss gamla, vi skådar bättre inåt då”

Hon börjar ta små små steg söderut
men det är fel
Hon vänder och tar små små steg norrut
och det är rätt

några illustrationer

t

Mitt i solen med kall luft hemma

Jag kan höra skator slåss om äpplen på min balkong.
Min granne kämpar med en jättelik vit parabol på sin.
En blomma av metall som sträcker sig mot ett annat liv
mot allt det som kunde ha varit
mot allt det som fortfarande kan bli
Hennes rygg bara värker och värker
Men det gör inte min
Dagen når inte högre idag