Jag har suttit hela förmiddagen med två olika jobb (eller tre) och skrivit och trixat. Börjar tvivla på att det funkar med alla mina tankstreck och parenteser som jag har pepprat en av mina texter med. Semikolon är ju rätt intressant. Det vill jag använda mer.Klockan halv ett åt jag uppstekta vårrullar och gjorde en god sås med japansk soya, rödvinsvinäger, chili, sesamolja och lite socker. Till detta drack jag vatten.
Men nu är jag less på att vara hemma och jobba. Nu vill jag ut och rusa. Det är verkligen mörkt ute. Och regnigt. Jag tror inte jag kan springa så länge till. Det får bli Friskis snart.
Jag längtar till Bangkok - vi åker dit i slutet av november, M och jag. Barnen ska vara hemma med C&J. Jag ser fram emot att gå på weekendmarket och köpa tygmärken som man kan sy fast på sina kläder. Jag ser framemot att gå i chinatown på natten, att äta, läsa och stöta i hop med hundar och elefanter i gränderna.
Som gammal korrekturläsare kan jag säga att semikolon används i tid och otid och nästan aldrig korrekt (ah, jag älskar när stränga skolfröken i mig kommer fram, borde ha glasögon att titta över kanten på). Många slarviga skribenter tycks tro att semikolon är något de kan sätta in när de inte kan bestämma sig för om de ska ha kolon eller kommatecken. Inget kunde vara mer felaktigt.
SvaraRadera(Åh, kanske ska jag göra karriär som sur småskolefröken ändå!)
hej ondskan! så här stod det i länken jag refererar till: "Kolon understryker att huvudsats nr 2 är en exemplifiering eller summering av huvudsatsnr 1:
SvaraRaderaDet var tydligt att något måste göras: man riskerade att initiativet gled över i andra händer.
Om semikolon används blir sambandet mellan satserna mindre starkt – enbart en viss samhörighet signaleras.
Det var tydligt att något måste göras; man riskerade att initiativet gled över i andra händer.
Tankstreck till sist markerar själva avbrottet, pausen.
Det var tydligt att något måste göras – man riskerade att initiativet gled över i andra händer.
Möjligen ger också tankstrecket en viss dramatisk effekt."
Är inte det ett ganska bra exempel?
Att det handlar om olika temperament också.
Fast jag blandar också in en massa parenteser i min text- dvs sidospår som jag tycker ska ges luft åt ögonaböj och gärna med utropstecken.
Tycker; det är en intressant diskussion!
SvaraRaderaFörsöker komma på bra exempel på det felaktiga användandet men kan inte just nu. Ska återkomma.
SvaraRaderajag är livrädd för att använda semikolon för jag känner på mig att dom kommer hamna fel. men jag gillar dom.
SvaraRaderaGrejen är väl att de i de flesta fall används där man helt klart skulle ha kolon istället, eller punkt. Som ngt slags vaghet, som vore de interpunktionens smileys. Fy fan för semikolon.
SvaraRaderaOndskan, jag fattar att du avskyr dem och vill inte se en renässans för dem men VAR ser du dem idag? Jag ser bara semikolon i gamla böcker- hos dostojevski o strindberg tex
SvaraRadera"inte vill" menar jag
SvaraRaderaTack vare textredigerare och korrekturläsare ser vi dem inte i de färdiga dagstidningsartiklarna/ekonomiböckerna, så mkt! men i manus.
SvaraRaderaJag tycker liksom om semikolon, men kärleken känns inte alltid besvarad.
SvaraRaderaBildlänken vart ju prima btw. - Bägge länkarna var prima; eller kanske: bägge länkarna var prima?
Hur är det nu förresten? Får man ha komma innan konjunktion i svenskan?
Vi får kalla på fröken:
SvaraRaderaONDSKAN! Får man det?
ex:
"där satt han, och sa både det ena och det andra..."
Kommateringen är fri numera. Komma framför konjunktion tycker jag stundtals passar, och ibland känns onödigt, om det gör att språket inte flyter. (Personligen tycker jag att för hård kommatering gör att språket känns lite "tyskt".)
SvaraRaderaVad fint förresten det blev: du kör också beskurna bilder nu! cooligt!
SvaraRaderaHrm, jag använde åtminstone två semikolon senast i morse - dem kan ni diskutera om ni vill:
SvaraRaderahttp://www.tidskrift.nu/artikel.php?Id=3937
Och, jag använder dem nog lite på känn och tycker att man kan få göra det ...