tisdag 3 oktober 2006
Film bäst utan skådiselit
Farväl Falkenberg: Stämningsfull, bra foto och bra musik. Finstämd och sorglig men lite för lång. "NU slutar den", "NU slutar den" satt både syrran och jag och tänkte. Några gick faktiskt. Helt klart en dramaturgisk nödlösning att ha med ett självmord och lekarna med pistoler och gevär (något måste ju hända i filmen när man gör film, eller hur? Vad ska vi hitta på? Jag vet! Vi leker med pistoler! Vi låter någon dö!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar