Jonas Thente skrev så här om Sonja Åkesson:
"Bortom önsketänkande och varumärke var Sonja Åkesson en mycket medveten, professionell och betydande poet."
Det där läste jag häromdagen och uppfattade som nedsättande. I det påståendet ligger nämligen motsatsen inbäddad som en liten ful groda. Vem definierar medvetenheten undrar jag och varför säga att medvetenheten är något FINT och omedveten något FULT. Det där skulle man gräva lite mer i anser jag.
"vi har alltid trott att hon hade noll koll men det verkar ju som tanten egentligen visste vad hon gjorde" skulle han också kunnat skriva.
Men den där dikten "Vara vit mans slav" fick man ju läsa tills man storknade i gymnasiet. Jag har aldrig tyckt om den. Varför fick man läsa just den? Har hon skrivit något bra?Eller är det bara feministerna som vill få oss att tro det eftersom de så väl behöver några att kanonisera?
Det här rockar inte heller riktigt :
"Jag sprang ut i den tidiga skymningenoch ville sträcka handen genom himlen men skyndade tillbaka hemför att inte bränna vid potatisen"
Men den förträffliga Jenny Tunedal har precis gett ut en antologi och skriver mycket passionerat och respektfullt om Sonja Å här.
Vi kanske bara fick FEL dikter i oss.
Fast jag är ändå lite tveksam.
Andra bloggar om: sonja åkesson, vara vit mans slav,
Alltså, ofta får man ju fel dikter i sig i skolan, för de ska hitta det som är mest REPRESENTATIVT för resp författare, vilket blir det tråkigaste, plakatigaste och mest utslätade. Också för att det ska bli lätt att tolka och diskutera efteråt. Så att man vet vad som är rätt svar. (Jag ryser av tristess vid minnet). Vad gäller Sonja Å är jag dock ändå osäker på om det är det som är anledningen till att hon verkar lite trist.
SvaraRaderaJag kan inte minnas att jag läste nåt av henne i gymnasiet... själv hade jag en lärare som lät mig skriva ett specialarbete om Majakovskij och kärleken - en sorts närläsning av hans dikter. Det var rätt kul.
SvaraRaderaja, som sagt jag är också tveksam till sonja...men man kan ju bläddra i den nya antologin tänkte jag
SvaraRaderamajakovski- tänker jag på...ett moln i byxor & storvulna härliga konstnärstankar...och unga killar på Söder på 80-talet med svarta kläder och vita puffsskjortor o smink faktiskt...poeterna flöt i hop med glamrockarna när det begav sig....
Volodja och kärleken. JA, Volodja var glamrockare!
SvaraRaderaSjälv känner jag det som om vi inte läste något annat än Det går an och Hemsöborna, och kanske ett litet utdrag ur ett halvt kapitel av ngn arbetarförfattare om och om igen fr o m åttan till slutet av livet.
Jag fick inte läsa mkt mer än svenskaboken på svenskalektionerna. Fast jag och mina kompisar uppförde En midsommarnattsdröm som grupparbete och hade skitkul.
SvaraRaderaJag tycker Vara vit mans slav var ok. Jag förstår om den var omvälvande på hennes tid. Nu är det ju många som använder sig av greppet att bryta på språket.