Jag vet inte om det kan ha att göra med alla fyrtioårsfester jag ska på men i går tänkte jag bara på livets förgänglighet. Grävde fram en dödsannons i tidningspåsen i köket. Den där familjen som dog i en bilolycka utanför Ljusdal. Jag kände dem inte, men det står om mamman och pappan i DN i dag, de var konstnärer.Läste i New Yorker en oerhört sorglig personlig berättelse om en pappa och mamma som föder fram ett dött barn. Rubriken löd: Irene Raeburn född 28 december 2004 död 24 december 2004. Jag kunde inte ens läsa klart, tårarna bara sprutade.
Skrev sedan själv om döden i min svarta sladdriga bok.
Och innan jag somnade läste jag i en bok av Kurt Vonnegut (min tonårsfavorit) Kapitlet handlade om humor. Han berättade att han jobbat med humorprogram i amerikansk teve och om man ville får publiken att skratta ett riktigt djupt magskratt var man tvungen att lägga in ett skämt om döden i varje avsnitt.
Livet rullar i alla fall på en dag till för oss. M har mixat en ovanligt lyckad smoothie säger han och A var fullkomligt strålande i sin teatershow i går och nu ska vi snart till mormor o morfar och hjälpa till i trädgården. I kväll: party på finlandsbåt för V! En massa gamla partydiscobrudar kommer vara där. Shake it while you can.
Jag undrar hur ni RSS människor påverkas av mitt efterhandspillande...först kallade jag texten "memento mori", sen tyckte jag det var för deppigt s¨å då bytte jag titel till denna lite mer rockiga..sen gick jag in o lade in en bild sen gick jag in o ändrade ett stavfel--ni som har rss flöden..får ni alla drafts undrar jag eller kommer rss- krabban med jämna mellanrum och scannar igenom alla era bloggar?
SvaraRadera