Dom som skriver allra mest passionerat om döden är de första att springa från byn när pesten kommer
Dom som skriver bäst och mest om erotiska äventyr är de klenaste av älskare själva
Fröding, den gamle skalden, var en jävel på att skriva vackert om kärlek men fick inte mycket själv har det hört sägas
Dom som hela tiden refererar till litteraturhistorien är de med störst okunskap
De viftar med praktfulla åror men deras skrala små båtar står stilla
Men dom som egentligen strävar efter att inte skriva alls de har definitivt begripit:
Vi är mitt i evigheten- här tiger vi still
Andra bloggar om: ilska, litteratur, erotik, gustav fröding, evigheten, tiga still
Fint skrivet, den tyckte jag om. Visst är det så det är OFTA.
SvaraRaderaisapisa
Men ångesten, Jenny!
SvaraRaderaångesten ska man förstås lyssna till och prata om- eller prata sig igenom ...ge ord för...men inte runt
SvaraRaderadet är ju det vanligaste- att man bakar in sitt svåra och sin ångest med språk, det finns de som inte samtalsterapi biter på....deras kassler är alltför smördegsinbakad...de vet PRECIS vad som är fel med dem....
fast det där med "tiga still" menar jag ungefär samma sak som en norsk poet (vars namn jag glömt) har sagt i en dikt: Tyst, säger stenarna och bergen till människan som snackar och snackar o snackar sig genom livet.."Tyst! Det är vår evighet" någonting sådant...
SvaraRaderaDå måste jag rekommendera Res Publicas nummer 66 - på temat "Rimbauds nej" - där det finns en mycket bra text av Anders Johansson som heter "Att inte bli författare".
SvaraRaderaI den talas det bland annat om att det kanske är först i det ögonblick litteraturen tar sig friheten att tystna, att upphöra, som den blir ett verkligt fritt, oavhängigt uttryck.
http://www.tidskriftsbutiken.nu/issue_info.php?mag=236