Nutq

Snart klar med Fatima Mernissis bok "Shahrazad reser västerut". Den är slängigt kåserisk och ibland märkligt högtravande och dunkelt skriven (eller översatt?) men hon pekar på flera intressanta saker i vår kultur. Hon skriver om sagoberätterskan i tusen och en natt, Shrarazad som hon anser är en kvinnlig förebild.

Den ursprungliga Sharazad är enbart intellektuell och det är det mest väsentliga i hennes dragningskraft. Hon överlever inte i kraft av sin sexuella dragningskraft på sin man utan på grund av sin intellektuella färdigheter.

Om jag förstår Mernissi rätt så menar hon att den västerländske mannen ända sen Immanuel Kant gjort kropp och bild av den västerländska kvinnan, vilket inte den muslimske mannen har. I muslimska länder får kvinnor och bör kvinnor både vara vackra och smarta. (?)
Här i väst får vi visst bara vara det ena eller det andra. Och just därför att den muslimske mannen fortfarande anser att vi kvinnor är så smarta, farliga och snygga så tycker han det är lämpligt att hålla oss i schack inomhus. Muslimska kvinnor bär slöja- men vi bär ett annat ok: vi bär männens bilder av hur vi ska se ut och är minst lika ofria.

Så: om den västerländske mannen respekterade oss lite mer så skulle även vi vara inlåsta, eller hur?

Lite sköna arabiska uttryck:

lawami= glimtar av insikt (som man kan få om man tex umgås med främlingar)
hubb=kärlek
hawa=erotisk lidelse
mushákala=samhörighet
ilf=böjelse för att hålla relationen vid liv
nutq=kvinnans mäktigaste erotiska vapen: att tänka i ord och hennes förmåga att ta sig in i mannens hjärna genom att välja omsorgsfullt valda uttryck

Men det allra mest spännande: min barndoms absoluta favoritsaga "Svanhamnen" finns i den arabiska litteraturen som "Kvinnan med fjäderskruden".

Hon kom
hon var människa ett tag
Sen drog hon

nu är det bråttom hem till sjuka olle
jalla jalla